Ivan Ivarson

Detta verk av Ivan Ivarson är en koloristisk fullträff och utgör en av höjdpunkterna i hans produktion kring åren 1929-1933. Under denna period tillbringade Ivan Ivarson somrarna på Stenungsön utan för Stenungsund i Bohuslän och det är en särskilt lycklig och arbetsmässigt gynnsam tid i hans liv - här slår hans livsbejakande, passionerade måleri ut i full blom. Ivan Ivarson har som få skildrat sommaren, det är den årstiden som är hans temperament, vinterbilder finns inte i hans motivvärld! Ett gammalt badhus blir hans ateljé och här skapas flera av konstnärens viktigaste verk av vilken auktionens målning tydligt utmärker sig som en av de bästa.
”Det är ett arbete att vara konstnär. Till geni föds man. Därför finns det så många genier och så få konstnärer”
Ivan Ivarson hade under en ganska lång tid prövat sig fram med att arbeta i koloristiskt dämpade färgskalor men under sommarmånaderna på skärgårdsön förändras hans färgskala mot en kärvare, kraftfullare kolorit och hand penseldrag blir bredare och snabbare, Ivan Ivarson går mot en större syntes i sitt måleri. I den aktuella målningen är kvinnan, som ofta hos Ivan Ivarson, det centrala. Här har Ivan Ivarson gestaltat henne nästan som en ”kraftfull gudinna” som med bestämda steg går mot det brusande havet. Den gyllenbruna tonen på hennes kropp utgör en väl avvägd balans mot den expressivt röda, brant stupande, klippväggen. Ypperlig är konstnärens färgbehandling med de varma gulröda färgerna i förgrunden och de kalla blågröna i bakgrunden. Målningens fond utgörs av den ultramarinblå färgen som är så typisk för Ivan Ivarson. Kompositionen är påfallande djärv med tydliga horisontaler och vertikaler och den laddas ytterligare genom den eleganta perspektivförkortningen som kvinnans ”ofullständiga kropp” utgör. Som åskådare får man genast en känsla av ”här och nu” och gör att man kan förnimma sommarens värme. Målningen är nästan att beskriva som en vision av en härlig sommardag. Under de kalla, torftiga vintermånaderna målade Ivan Ivarson alltid sina ”kvardröjande visioner” av det lyckliga sommarlivet på ön. Det är känt att Ivan Ivarson var en oerhört hårt arbetande konstnär, kanske den av ”göteborgskoloristerna” som metodiskt och noggrant omarbetade och omprövade sin konst. Han förändrade ständigt sina målningar, däri ligger ett av hans signifikativa drag, och en förutsättning för att kunna ändra på duken utan att ”skrapa” är att man målar med tunna, fina övergångar så att målningen alltid är öppen för en ny valör eller ”vändning”. ”Badande flicka” har omarbetats just på detta sätt – lägg bland annat märke till hennes armar - och är sålunda också ett fint exempel på vilken outtröttlig energi och närvaro som Ivan Ivarsons måleri innehåller!