Kan inte nå servern
429
340348

Pierre Joseph Frère

(1744-1806)
Utropspris
80 000 - 100 000 SEK
7 160 - 8 950 EUR
7 330 - 9 160 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Pierre Joseph Frère
(1744-1806)

Stockholms slott och norrström med Mynttorget och Helgeandsholmen i fonden

Signerad P. Jos. Frère och daterad 1789. Uppfodrad duk 38 x 55 cm. Samtida förgylld ram.

Övrig information

Ytterst få uppgifter om Pierre Joseph Frére är kända. Enligt hovkalendern för år 1788 var han då verksam som Slottsinspektor vid Fredrikshovs Slott (Hofcalender för Skottsåret 1788, s. 82 under Hennes Maj:ts Drottningens Hof-Stat, ´Slotts-Inspector Hr Pierre J. Freré).

Enligt en anteckning på baksidan skall Frére 1789 ha målat ytterligare en målning med motiv från Norrström, ´Norrström Sedd från Blasieholmen´. Enligt samma notis ingick en målning av Frére daterad 1789 på Hagdahls auktion 1888, vilken troligtvis är en av dessa två målningar.

Målningen har stort topografiskt värde då den avbildar Kanslihuset på Mynttorget vilket invigdes 1790 och hovstallet på Helgeandsholmen vilket uppfördes under Karl XII:s regeringstid.
Norrström är Mälarens primära utlopp i Östersjön, i vilken öarna Strömsborg och Helgeandsholmen är belägna. I slutet av 1200-talet grundades Helgeandshuset – Helige andes hus – på Helgeandsholmen, stadens första inrättning för fattiga och sjuka. På 1500-talet var holmen fylld av ekonomibyggnader till Slottet Tre Kronors självhushåll, byggda ovanpå Helgeandshuset. Här stod även fiskebodar vid stränderna och trängdes med tvätterier och vattenkvarnar. År 1535 anlades av Gustav Vasa ett hovstall på Helgeandsholmen, vilket redan i slutet på 1560-talet flyttades till den plats där Operan nu ligger. På uppdrag av Karl XI lät Nicodemus Tessin d.ä. uppföra ett nytt hovstall på Helgeandsholmen på 1670-talet, vilket dock brann ned redan 1696. Efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. uppfördes ett nytt hovstall. Byggnaden var en hög och långsträckt träbyggnad som interiört liknade ett kyrkorum i tre skepp. Byggnaden kom att användas i nära 200 år, för att sedan ge plats för dåvarande Riksbanken och Riksdagshuset (uppfört 1897-1905). Mynttorget i Gamla stan, beläget mellan Slottet och Riksdagshuset, där idag Kanslihuset, Skandiahuset och Brandkontoret är belägna, fick sitt namn efter det nya myntverkshus som 1696 där uppfördes, i vilket svenska mynt präglades fram till 1784. Därefter revs det och på dess plats uppfördes ett kungligt kanslihus som stod färdigt 1790.
Fredrikshovs slott, beläget vid Fredrikshovsgatan 6 intill Oscarskyrkan i stadsdelen Östermalm i Stockholm, uppfördes på 1660-talet av arkitekt Jean de la Vallée. 1731 utökades huset med en ny huvudbyggnad mot Ulrikagatan. Den ritades av Carl Hårleman på uppdrag av kung Fredrik I, som använde den under sina jaktutflykter på Djurgården. Han skänkte den till sin mätress riksgrevinnan Hedvig Taube. Mellan 1772 och 1774 tillkom en flygel ritad av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz på uppdrag av änkedrottning Lovisa Ulrika, vilken flyttade dit från Kungliga slottet. Efter hennes död 1782 var Fredrikshovs storhetstid slut. Sofia Albertina bodde där några år fram till 1785. Under ryska kriget 1789-90 fungerade slottet som rannsakningshäkte och militärdomstol för Anjala-männen. 1793-1802 användes det som arsenal. 1802-1888 var byggnaden kasern för Svea Livgarde. Från 1912 användes Fredrikshov av Arméns intendenturförråd och som kasern för 1:a intendenturkompaniet. 1895 fraktades den kungliga inredningen bort och huvudbyggnaden revs för att ge plats åt nya gator. Endast en flygel bevarades.