"Flicka i gräset"
Signerad Zorn och daterad Alhambra 1887. Akvarell 34 x 49 cm.
Tidigare i konsul Erik Brodins samlingar, Djursholm.
Bukowskis, Stockholm, "Zornutställningen", augusti 1994, kat nr 69 (under titeln "Vilande kvinna").
Gerda Boëthius, "Zorn. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i katalogen under år 1887, sid 542.
År 1887 kunde makarna Zorn äntligen besöka Spanien tillsammans. Resan gick via Alger dit man anlände i månadsskiftet januari-februari. Den 27 mars tog de en båt från Oran till Tanger och Gibraltar varifrån man fortsatte till Cádiz.
Från Cádiz gick färden via Sevilla vidare mot Granada dit man anlände den 27 april. Raskt grep sig Zorn an att fästa de vackra miljöerna på papper med pensel och akvarellfärg. Det första motivet från Alhambra utgörs av en solig interiör från palatset vilken genom sin betoning av den moriska arkitekturen ansluter till ett flertal av akvarellerna från Alger tidigare under året. Johan Cederlund skriver i sin bok "Zorn i Spanien", 2009: "Någon romantiserande orientalism är det inte frågan om. I stället är det ljuset och färgernas upplösning som intresserar Zorn. Han agerar som 'plein-air' målare och låter former och konturer flyta samman. [...] Zorns interiör från Alhambra blev dock bara en parentes i hans produktion. Zorn var inte född att måla arkitektur; hans fokus låg på kvinnor och landskap".
Zorn själv sammanfattar det hela i sina självbiografiska anteckningar: "Jag målade där flera saker, mest flickor i vit klädning, parkinteriörer, zigenerskor m.m. Härlig tid".
Ett av styrkeproven från denna sejour är akvarellen "I Alhambras park". Johan Cederlund beskriver den enligt: "Den vattenfyllda penseln har arbetat i raskt tempo över papperet när Zorn fångat vårens grönska och ljus. Flickan är säkert den köksa som agerade modell i åtskilliga av hans akvarellstudier från Alhambra, stående, sittande, sovande, men alltid i samma kläder, en ljus prickig bomullsklänning och gul ylleschal".
Utifrån beskrivningen ovan kan man sluta sig till att det torde vara samma modell som vi ser avbildad mot den frodiga grönskan i auktionens katalognummer.
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer