Carl Johan De Geer
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Skända flaggan"
Färgserigrafi, 1967, signerad med blyerts, provtryck. Bladstorlek 69,5 x 49,5 cm.
Ej examinerad ur ram.
Utställningar
Aguélimuseet, Sala, "Ur Ian Hellströms konst och konstsamling", 12 juni - 28 augusti 2004, avbildad i utställningskatalog sid 11.
Övrig information
I april 1967 inträffade den berömda "Kalabaliken på Karlsson". På Carl Johan De Geer och hans dåvarande hustru Marie-Louises utställning på Galleri Karlsson väckte två litografiska blad och en affisch av Carl Johan speciellt mycket uppmärksamhet. På den ena litografin stod skrivet "Vägra Vapen". På den andra var en svensk flagga avbildad och mitt i korset hade han skrivit "kuken". Upptill stod texten "Skända Flaggan", "Vägra vapen", "Svik fosterlandet" och "Var onationell". Dessutom brann flaggan. På affischen hade han skrivit "USA mördare" och bytt ut stjärnorna i den amerikanska flaggan mot hakkors. När De Geer kom till galleriet dagen efter vernissagen blev han djupt överraskad. Polisen, som mottagit anmälningar om att uppviglande konst ställdes ut på galleriet hade, assisterade av låssmed, tagit sig in på galleriet och beslagtagit totalt 61 blad med motiven "Vägra vapen", "Skända flaggan" och "USA mördare". De enda litografierna och affischerna som polisen inte hade fått med sig var ett fåtal på kontoret undanlagda exemplar. Några stycken hade också konstnären kvar hemma. Den 8 maj förhördes Bo Karlsson samt konstnären av kriminalpolisen. Den 11 maj kom polisen till galleriet för att överlämna ytterligare handlingar i fallet. Då de vid besöket fann ytterligare exemplar med samma motiv tog de även dessa i beslag. I Stockholms rådhusrätt den 6 september 1967 dömdes De Geer till 75 dagsböter à 15 kronor för skymfande av rikssymbol, skymfande av utländsk rikssymbol samt uppvigling. Straffet fastställdes av Svea hovrätt den 7 juni 1968 och gick därefter vidare till Högsta Domstolen där ärendet emellertid aldrig togs upp. De Geer bad att få behålla de grafiska bladen men fick från Kung. Maj:t följande besked: "Litografierna är av sådan beskaffenhet att de skola till förebyggande av vidare brottslighet förverkas". Bladen eldades följaktligen upp av polisen. Bakgrundshistorien har resulterat i att litografin "Skända flaggan" numera är mycket välkänt och ofta avbildat i olika sammanhang. Det exakta antalet blad som existerar idag är okänt och de är sällsynta på auktionsmarknaden. Auktionens exemplar är troligen ett unikt provtryck där ordet "kuken" delvis är dolt.
Formgivare
Carl Johan De Geer, svensk målare, formgivare, fotograf och författare. Utbildad 1959-62 på Konstfack. Han är en av de främsta representanterna för 60-talets gränsöverskridande konstnärer. Med tidningen ”Puss” som plattform drev han och andra med samhället och dess företrädare i en förargelseväckande satirisk stil. I sina utställningar, som ofta är hela scenografier arbetar han med alla konstformer, han har formgivit textila mönster, gjort målningar med kitsch och minnesbilder, filmer samt skrivit romaner i ett gränsland mellan modernism och pop-kultur.
Läs mer