Christer Strömholm
"Bleka damen, Barcelona", 1959
Signerad CHR samt med fingeravtryck a tergo. Kopierad av Örjan Kristenson. Silvergelatinfotografi, bildyta 44 x 34 cm.
Proveniens
Förvärvad direkt av fotografen av nuvarande ägare.
Litteratur
Anders Jonason & Christer Strömholm, "Konsten att vara där", 1991, avbildad sid 139.
Lars Hall & Gunilla Knape (red.), "Imprints by Christer Strömholm - CHR",1998, avbildad helsida sid 143.
Lourdes Peracaula (red.), "Christer Strömholm", 2001, avbildad sid 27.
Joakim & Jacob Strömholm (m.fl), "Christer Strömholm 1918-2002, On verra bien", 2002, avbildad helsida sid 103.
Brigitte Govignon (m.fl), “La Petite Encyclopédie de la Photographie”, 2011, avbildad omslag.
Joakim Strömholm & Patric Leo (m.fl), "Post Scriptum Christer Strömholm", 2012, avbildad helsida sid 217.
Övrig information
Det viktigaste arbetstemat för Christer Strömholm blev sökandet efter och utforskandet av människors sanna identitet. Hans dokumentära bilder från projektet i 1950-talets Paris, "Vännerna på Place Blanche", är idag legendariska. Lika känd som sviten om vännerna på Moulin Rouges och nattklubbarnas Place Blanche är bilden av den välsminkade bleka damen. Att fotografera var för Christer Strömholm en helig uppgift. Han arbetade inte med kommersiella uppdrag utan tog diverse ströjobb, som till exempel pressfotograf, kopist, bartender och reseledare för att få ihop pengar till film och framkallning. Det var på en resa till Barcelona som den berömda bilden av bleka damen togs på en eftermiddagsbordell, i en paus mellan de guidade turerna.
Bleka damen visades förra året på MoMA i New York tillsammans med andra världsnamn inom fotohistorien. Bilden är omslag på nya utgåvan av "La Petite Encyclopédie de la Photographie" som behandlar fotohistoriens 200 främsta fotografer.
Formgivare
Christer Strömholm var en svensk fotograf och bildkonstnär född i Stockholm. Han studerade bland annat för Isaac Grünewald och Otte Sköld. Strömholm har även målat romantiska landskap, teater och cirkusmotiv men är främst känd som fotograf och kom i slutet av 1940-talet, via grafiken, in på fotografi. Hans repertoar består främst i intima svartvita porträttserier, ibland kallade gatufotografier, med surrealistiska undertoner. Hans serie porträtt av transvestiter från sin vistelse i Paris på 1950-talet är bland de mest välkända. Strömholm gav kurser i fotografi på Kursverksamheten i Stockholm som senare blev Fotoskolan och hans arbeten har påverkat en mängd svenska fotografer därefter.
Läs mer