Gösta Adrian-Nilsson

Efter nära fem års vistelse i Paris återvänder GAN till Lund i maj 1925. Jan Torsten Ahlstrand skriver i "GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Perioden 1914-1932", 2002: "I maj 1925 lämnade GAN Paris för gott, i sällskap med Wiwen Nilsson, för att erövra hemstaden. Oro för och omsorg om hans gamla mamma - som han livet igenom var varmt fästad vid - och om hans yngre syster drev honom hem, liksom bl. a. möjligheterna till ett samarbete med Wiwen. Först nu lämnade familjen den gamla hökarboden i stadsdelen 'Nöden', där GAN hade vuxit upp och där han haft sin fasta punkt under sina många irrfärder. Fram till början av 1931 bodde han åter i Lund, som en pater familias tillsammans med sin mor och sin syster. Det var under denna tid som han lärde känna Aron Borelius och Sten Broman, två lundensiska kulturradikaler som tillsammans med Wiwen Nilsson bildade en trio med GAN som sin ledstjärna. Till umgängeskretsen hörde också den i Malmö bosatte konstnären Nils Wedel, som hade sökt upp GAN i Paris redan 1921".

Redan på hösten 1925 ställde GAN, tillsammans med Wiwen Nilsson, ut i Lunds universitets konstmuseum. Utställningen inkluderade för första gången de tjugofyra folkviseilluminationer (presenterade i en påkostad pärm av Wiwen Nilsson i ciselerad och förgylld koppar) som utgjorde en imponerande konstnärlig kulmen på GANs vistelse i Paris.

Ahlstrand skriver: "Under åren 1925-1929 var det också 'folkvisestilen', en gotiserande kubism om man så vill, som behärskade GAN:s konst. [...] I slutet av decenniet målade han dessutom en serie av suggestiva, spökliknande nattbilder från Lund med mystiska figurer och skarpa kontraster mellan ljus och skugga - också något nytt i hans måleri".

"Skuggspel (Vårljusskymning)" tillhör denna svit av "suggestiva, spökliknande nattbilder från Lund". Andra jämförbara verk från tiden är ex. vis "Skuggspel II (Liten gata)" (Malmö Konstmuseum) samt "Skuggspel III" (Kulturen i Lund), båda utförda år 1929. Gemensamt för dessa motiv är att de tillför något nytt i GANs produktion samt att de utgår ifrån konstnärens egna nattliga promenader i Lund. GAN var dokumenterat road av film och var därigenom en flitig biobesökare som kunde ses promenera hem genom Lunds gator efter aftonens föreställning. Det ligger nära till hands att se skuggorna av dessa herrar i keps såsom förtäckta självporträtt av konstnären själv.