Anders Zorn

Harald Bendixson.
Fritzes Kungl. Hovbokhandel, Stockholm.
Fil. dr Emil Hultmarks samlingar, Stockholm.
Privatsamling.

Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Emil Hultmarks samling", utställning arrangerad av Sveriges Allmänna Konstförening, 1942, kat nr 202 (under titeln "Naket i eldsken"), avbildad i katalogen (pl. 17).

Maj Sterner, 'Fil. dr. och Fru Emil Hultmarks hem, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm', artikel i "Svenska hem i ord och bilder", 1936, omnämnd sid 177 samt avbildad i interiörfoto, halvsida sid 179.
Gerda Boëthius, "Zorn. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i förteckningen under 1904, sid 550.

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.