Kan inte nå servern
90
291411

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
8 000 000 - 10 000 000 SEK
716 000 - 894 000 EUR
733 000 - 916 000 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Röd Strumpa"

Signerad Zorn och daterad 1914. Utförd i Gopsmor. Duk 120,5 x 90 cm.

Proveniens

Fritzes Kungl. Hovbokhandel, Stockholm (1926).
Fil. dr Emil Hultmarks samlingar, Stockholm.
Bukowski Auktioner, Stockholm, auktion 402, "Höstauktionen", 2-5 november 1976, kat nr 199 (avbildad helsida i planschdelen, Pl. 44).
Gösta Gustafssons samling (inköpt på auktionen ovan).
Privatsamling.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning. Larsson-Liljefors-Zorn", mars-april 1916, kat nr 110.
Konstutställningen Charlottenburg, Köpenhamn, 1916, kat nr 799.
Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Emil Hultmarks samling", utställning arrangerad av Sveriges Allmänna Konstförening, 1942, kat nr 203 (under titeln "Den röda strumpan").

Litteratur

Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 122 samt avbildad i interiörfoto från invigningsutställningen på Liljevalchs 1916, sid 123.
Maj Sterner, 'Fil. dr. och Fru Emil Hultmarks hem, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm', artikel i "Svenska hem i ord och bilder", 1936, omnämnd sid 177 samt avbildad i interiörfoto, halvsida sid 179.
Gerda Boëthius, "Zorn. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i katalogen (under år 1913!) sid 553.

Övrig information

Motivet utfört som etsning, "Sängpallen", år 1914.

Fil. dr Emil Hultmark var under sin levnad en av Sveriges främste kännare samt samlare av konst och antikviteter. Herr och fru Hultmarks hem, såväl våningen i Stockholm som godset Sjögestabro i Östergötland, var smakfullt inredda från golv till tak. I ”Svenska hem i ord och bilder”, 1936 beskriver artikelförfattaren, Maj Sterner, Hultmarks hem: ”Ett privathem med konstsamlingar, vilkas värde knappast torde överträffas i vårt land och vilka omspänna de flesta grenar av den bildande konsten, litteraturen och konsthantverket, äro doktor och fru Hultmark ägare till. […] Med stöd av sin konsthistoriska bildning har han förvärvat ett urval av de bästa och mest representativa skatter från skilda konstområden”. En av många ”skatter” i Hultmarks konstsamling var Anders Zorns oljemålning Röd strumpa, vilken beskrevs av Sterner som ”detta remarkabla konstverk”. ”Bland verken av bildande konst”, fortsätter Sterner beskrivningen av de vackra salongerna, ”intar självfallet Zorns ’Röd strumpa’, målad 1914, främsta rummet”.

Den stämningsfulla interiören Röd strumpa utfördes i Gopsmorstugan, den kombinerade vildmarksateljé och fiskestuga Anders Zorn låtit uppföra invid Dalälven ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet”. Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per. Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig”. Zorn återkommer ofta till ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min helsa så vigtiga vrå bland höga granar och med Dalelfven porlande utanför på väg till havet”. Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.
I Gopsmor var livsföringen primitiv och den enkla kosten bestod i huvudsak av sill, potatis och välling. Även om vissa av Zorns gäster i Gopsmor upplevde omständigheterna som lite väl spartanska står det ej att ta miste på hur vistelserna i Gopsmor inverkade gynnsamt på Zorns kreativitet och inspiration. Zorn arbetade alltid flitigt i Gopsmor, särskilt vintertid då dygnets få ljusa timmar aldrig tycktes räcka till. Det var som om en extra iver och arbetsglädje kom över honom så snart han lyckats ta sig ut till den ensligt belägna ateljén. Flera av konstnärens mest välkända målningar tillkom där, bland annat Dans i Gopsmorstugan (1914) som är ett av de mest folkkära motiven.

Zorn intresserade sig särskilt för de speciella ljusförhållandena som rådde i timmerstugan. Den sparsamt upplysta stugan ställde höga krav på konstnärens förmåga att utnyttja de befintliga förutsättningarna, ofta tillkom motiven enbart i skenet från den öppna härden.

I målningen Röd strumpa har Zorn skickligt återgivit eldskenets reflexer längs kullans vänstra sida – den rosiga kinden, armens frodiga hull och de klart lysande röda strumporna – samt i sängomhängets veck där det brandgula effektfullt lyser upp målningens fond. I ljusskenets utkanter belyses även den i sovalkoven sittande flickan. Hembygdens allmogekultur återfinns i form av de hembygdsdräkter som avbildas i motivet. Den till Moradräkten hörande tröjan av grönt kläde med gula infällda lister och röda ärmuppslag ligger på bänken intill. De vackert klarröda strumporna och den röda hårvalken, som visar att kullan ännu är ogift, lyser upp den annars dunkla allmogeinteriören. Zorn ger prov på sitt handlag som kolorist när det gäller att spela ut dräkternas vackra samt intensiva färger som accenter i kompositionen. Hans Henrik Brummer talar i en av sina böcker om ”trohjärtade hyllningar till Moradräktens brokighet”.

Röd strumpa har sedan dess tillkomst återkommande tillerkänts status som ett framstående verk av ”nationalmålaren” Zorn. Målningen hängdes, exempelvis, på framträdande plats, centralt på väggen när Liljevalchs i Stockholm arrangerade sin invigningsutställning, våren 1916. När målningen i ett senare skede förvärvades av Emil Hultmark placerades det ”remarkabla” konstverket åter på sådant sätt att det kom att ”inta främsta rummet”.

Formgivare

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer