Tenn. Rund profilerad fot. Skaft i form av knippepelare med droppskiva. Fot, droppskiva och ljusmanschetter med smala repstavar. Fot med monogram från barocken som inramas av palmkvistar och en friherrlig krona. Höjd 29 cm.
Bristningar, bucklor och smärre lagningar.
Howard Herschel Cotterell: Old pewter: its makers and marks in England, Scotland and Ireland : an account of the old pewterer and his craft. 1929. Se s. 255, nr. 2882.
Jan Gadd: Pewter candlesticks, English Candlesticks of the second half of the 17th Century. 2004. Se s. 14, fig 7a, s. 26, DBO3, s. 101.
Ljusstakarna har en rund, ganska låg fot med en smal repstav längs övre kanten. Även den runda droppskivan och den lösa manschetten har repstavkontur. Skaftet, som är fastskruvat i själva foten (hanen i foten och honan i skaftet), har formen av en gotiserande knippepelare, där knektarna, de smala kopplade pelarna, binds samman av en mittenvulst. Under foten finns en liten rund stämpel med en vegetativ kvist som flankeras av versalerna FL – Francis Lea.
Ljusstakarna har idag en gråaktig yta, men då de var nya glänste metallen närmast som silver. Engelska tennljusstakar från barocken finns idag huvudsakligen i Sverige och Norge, där de har bevarats främst i vissa kyrkor. Några av dem är unika, och vissa är i mycket gott skick med en silverliknande yta. Det finns även exemplar i några museisamlingar, däribland i Nordiska museet. Vanligast är verk av de tre tenngjutarna Francis Lea, Benjamin Cooper och Richard Withebed med kontakter inbördes. Cooper stämplade med en fågel flankerad av BC och årtalet 1680, medan Withebeds stämpel innehåller en Fortunabild med versalerna RW och siffran 69 (1669). Man kan urskilja olika typer av ljusstakar, bl a som i ljusstakarna ovan med skaft som knippepelare. Vanligast är en typ med åttkantig fot och skaft. Ytterligare en typ har cylindriskt skaft med mittenvulst och en liknande fot som ljusstakarna ovan, och ännu en typ har skaft som en räfflad dorisk pelare. Dessa modeller liksom flera andra typer har utförligt dokumenterats av tennspecialisten Jan Gadd i verket ”Pewter Candlesticks, English Candlesticks of the second half of the 17th Century”. Importen till Sverige av engelska tennljusstakar under barocken är mindre känd än den motsvarande importen av flatgods, alltså tallrikar och fat, i tenn. Det är anmärkningsvärt att endast enstaka sådana ljusstakar är bevarade i sitt hemland.
Bukowskis tackar Magnus Green för hjälp med katalogiseringen.