"Vy av Kina slott"
Penna och grått bläck, lavering i grått och brunt, akvarell 32,5 x 62 cm. Utförd ca 1788.
Nationalmuseum, Stockholm, "Louis Jean Desprez - Tecknare, Teaterkonstnär, Arkitekt", 3 juni - 4 okt 1992, kat nr 105, avbildad i katalogen, sid 112.
Nationalmuseum, Stockholm, "Solen och Nordstjärnan - Frankrike och Sverige på 1700-talet", 1 okt -1993 - 9 jan 1994, kat nr 660.
Åmells Konsthandel, Stockholm, "Kunglig glans - Måleri, konsthantverk och möbler", 2010, kat nr 15.
Carolina Brown, (red) m fl, 2000, "Kina slott", utgiven av Drottningholms slottsförvaltning, avbildad som omslag.
Kina slott - De Kungliga Slotten, Byggförlaget, 2002, Göran Alm (red.), avbildad på uppslag i färg, sid 334-335. Detalj av tavlan avbildad spegelvänd på helsida, sid 329.
Louis Jean Desprez - Tecknare, Teaterkonstnär, Arkitekt. Nationalmuseum, 1992, Olle Granath (red.) m.fl. Avbildad i svartvitt sid 112, kat.nr 105.
Under sin resa till Italien 1784 mötte Gustaf III den franske arkitekten, gravören, tecknaren och scenografen Louis Jean Desprez (1743-1804). Imponerad av Desprez fantasieggande teaterdekorer beslöt konungen engagera honom som ansvarig scenograf vid den två år tidigare invigda stockholmsoperan. Det skulle ta långvariga förhandlingar innan Desprez, som var bunden som stipendiat vid den franska akademin i Rom, kunde påbörja sin tjänst i Stockholm. Väl i Sverige skulle konstnären väcka sensation genom sin storslagna scenografi till den gustavianska dramatiken som till pjäsen ”Gustav Adolf och Ebba Brahe” och operorna ”Frigga” och inte minst ”Gustav Wasa”. Desprez skulle från första stund mötas av sin kungliga uppdragsgivares varma stöd och förståelse. Det var något som skulle göra hans position i Stockholms konstnärskretsar extra utsatt. Operans dekormästare Brusell var den första i en rad av konstnärer, främst arkitekter som kördes över av den hetsige och föga diplomatiska fransmannens geniala förslag. För med kungens stöd skulle Desprez vidga sitt fält till såväl målningar i akvarell och olja, som en lång rad arkitekturförslag till byggnader för Gustaf III:s räkning. Efter attentatet mot konungen på operan i mars 1792 skulle Louis Jean Desprez falla ur nåd och han dog i armod i Stockholm år 1804. Hans påverkan på den svenska arkitekturen under nyklassicismen blev emellertid betydande, framförallt genom eleverna Carl Christoffer Gjörwell och Fredrik Blom, empiretidens främsta arkitekter.
I den här akvarellerade teckningen, en i raden av motiv från de kungliga slotten från ryska krigets dagar (1788-1790) återger Desprez Kina slott i Drottningsholms slottspark som en teaterdekor i flera plan. Med de främre flyglarna Confidencen respektive Adolf Fredriks svarvkammare som främre kulisspar och det lilla rokokoslottets U-formade mittparti som fond. Konstnären har fyllt motivet med vandrade hovfolk i eftermiddagens solsken. I sann teateranda har Desprez dessutom placerat ut exotiska figurer, däribland en kinesisk mandarin på flygelns tak till vänster.
Motivet, Kina slott, är det främsta exemplet på kineseri i vårt land. Det nuvarande slottet, ritat av Carl Fredrik Adelcrantz på 1760-talet, ersatte ett äldre slott som hade kung Adolf Fredrik själv som upphovsman och som kungen givit som födelsedagspresent till sin gemål Lovisa Ulrika av Preussen.
Den kinesiska exotismen hade uppstått vid det franska hovet under 1600-talets senare del som en del i intresset för det österländska. Sin blomstringstid hade kineserierna under rokokotiden vid 1700-talets mitt och de var då vanliga i hela Europa, också runt om i Sveriges herrgårdsmiljöer i form av lusthus, rumsinredningar och möbler.
Som en kinesisk lackask mitt i den svenska skogen överraskar lustslottet parkbesökaren. Med sina röda fasader, drakarna på taken, exotiska fåglar, parasoller och kinesansikten som utvändig dekor, måste motivet ha tilltalat scenografen och konstnären Louis Jean Desprez.