Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Barbie and friends E1136
Auktion:
Curated Timepieces – december F530
Auktion:
En formgivares värld E1138
Auktion:
Internationella modernister F601
Auktion:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Auktion:
Helsinki Design Sale F612
Auktion:
Helsinki Spring Sale F613
Auktion:
Liveauktioner
Contemporary Art & Design 662
Auktion: 15−16 april 2025
Important Timepieces 663
Auktion: 15 april 2025
Modern Art & Design 664
Auktion: 20−21 maj 2025
Important Spring Sale 665
Auktion: 11−13 juni 2025
414
292025

Håkan Nyberg

(Sverige, Född 1938)
Utropspris
4 000 - 6 000 SEK
357 - 536 EUR
363 - 544 USD
Klubbat pris
4 500 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Karin Aringer
Stockholm
Karin Aringer
Specialist fotografi och samtida konst
+46 (0)702 63 70 57
Håkan Nyberg
(Sverige, Född 1938)

"Dansen"

Signerad Håkan Nyberg och daterad 1968 a tergo. Silkscreen på papper, 74 x 49 cm.

Proveniens

Privat samling.

Litteratur

Annelie Jordahl, ”Förr och nu”, nummer 2 1978, avbildad sid 41.

Övrig information

Nyberg föddes i Nykarleby i finska Österbotten. År 1957 flyttade hela familjen till Göteborg, kort därefter flyttade han själv vidare till Stockholm. Han började då på Gerlesborgsskolan, men slutade efter en kort tid då han kom in på teckningslärarlinjen på Konstfack, och 1962 tog han examen. Istället för att bli verksam lärare började han sin karriär som konstnär, och Nyberg hade sin debututställning 1964 där han visade nonfigurativa bilder. Han kände dock snabbt att han inte kunde stå för det nonfigurativa måleriet, då han ansåg det innehållslöst. Efter debututställningen slutade han helt med sitt bildskapande för att engagera sig politiskt med tidskriften Clarté under några kommande år.

I Stockholmstidningen skrev Jan Myrdal i mitten av sextiotalet en aggressiv artikel om den feghet han ansåg präglade de ledande konstnärernas bildval. Han beskyllde dem för att vända kappan efter vinden i deras val av motiv. Myrdals text och Nybergs arbete med tidningen Clarté resulterade i att Nyberg 1967 tryckte sin första politiska affisch. Temat i affischerna är alltid politiskt med fokus på internationella och nationella problem. Tanken med affischerna var att de skulle få betraktaren att tänka till kring vad som egentligen hände i världen, och varför vissa händelser inte offentliggjordes av dagspress, radio och TV.

"Jag vill att de affischer jag gör skall fungera som ett led i kampen för ett socialistiskt samhälle. De måste därför utformas så att de så klart som möjligt uttrycker den enkelhet och slagkraft som gör att de kan konkurrera med den mångfald av kommersiella bilder som omger oss […]".
Håkan Nyberg 1968

Var han tryckte sina affischer varierade; vissa trycktes i hemmet, i tillfälliga ateljéer eller då han nattetid bröt sig in på olika tryckerier för att använda deras utrustning och material. Upplagorna varierade mellan 100 – 200 exemplar, dessa sålde han sedan på bokkaféer, i Oktoberbokhandeln eller själv på gatan. Vid sidan av den egna produktionen var han även delaktig i Folkets Ateljé.

Formgivare

Håkan Nyberg utbildade sig på Gerlesborgsskolan och senare till teckningslärare på Konstfack 1958-1962. Var med och startade Folkets Ateljé 1968 tillsammans med Cilla Ericson, Hanns Karlewski, Marja Ruta, Channa Bankier med flera. Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968. Folkets Ateljé bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta och var aktiva 1968-69. Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): ”Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst”. Folkets Ateljé blev mest omtalade för kuppen mot tidningen Expressens löpsedel.

Läs mer