UNO ÅHRÉN & ANNA PETRUS, praktterrin, CG Hallberg, Stockholm 1925. Signerad U. Åhrén.
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
Rund skål med profilerat lock, lockknopp i form av hästhuvud, uppsvängda hänklar med handtag i form av ansikten, på fyrsidig fot uppburen av fyra lejontassar. Höjd 28,5 cm, diameter 27 cm (längd 34 cm), vikt 2300 g.
Tilläggslista
Praktterrinen även dokumenterat utställd i London år 1931 samt då sannolikt även i New York och Chicago år 1927 (samma utställning som vandrade vidare)
Utställningar
Världsutställningen Paris 1925.
Uno Åhrén, Jean Jeansson Jr samt Elis Bergh vid C.G Hallberg erhöll guldmedaljer av 10:e klassen för sina silverarbeten på Parisutställningen.
Praktterrinen även dokumenterat utställd i London år 1931 samt då sannolikt även i New York och Chicago år 1927 (samma utställning som vandrade vidare)
Litteratur
Svenska Slöjdföreningens Tidskrift "Form", 1926, Åke Stavenow "Nyare Svenskt Silver" sid 53-68, Uno Åhréns arbeten för C.G Hallberg här omnämda.
Den officiella prislistan över de svenska del
tagarna i Parisutställningen
Marie Rehnberg, "Anna Petrus Skulptör och Industrikonstnär, Signum, Stockholm 2009. Sid 78, angående samarbetet mellan Petrus och Åhrén; se bild sid 98 på värmeledningsgaller, ytterligare ett samarbete mellan Åhrén och Petrus.
Christian Björk, "Estrid Ericson, Orisdi-Back förlag, 2012. Se sid 20-21, 43,58.
Övrig information
Få objekt sammanfattar designhistorien så väl som auktionens praktterrin. Uno Åhrén och Anna Petrus som formgivare, pokalen utställd och belönad på en av 1900-talets mest betydande designutställningar, ”Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes”, i Paris 1925.
Under utställningen fick design från Sverige sitt stora internationellt genombrott. Hela 36 Grand Prix, 100 guldmedaljer och en mängd hedersomdömen och i antal utmärkelser kom Sverige på en hedrande andraplats bakom värdnationen Frankrike.
1920-talsdesign från Sverige sammanfattas i begreppet Swedish Grace och auktionens praktterrinär ett bra exempel på tidens formgivning. Med sin rationella enkelhet blir samtidigt arkitektoniska och skulpturala detaljer lekfulla effekter. Motiv lånades från klassismen men omtolkades i den moderna tidens anda.
Arkitekt Uno Åhrén är samtidig en av 1900-talet viktigaste arkitekturpersonligheter. Som introduktör av funktionalismen i svensk debatt blev han en omtalad ideolog och senare professor i stadsplanering. Exklusivitet präglade Åhréns formgivning av möbler och konsthantverk under 1920-talet.
Till Parisutställningen ritade Åhrén en omtalad damsalong. Han ställde även ut en handfull föremål i silver, vilka belönades med guldmedalj. Auktionens pokal var huvudobjektet bland silverföremålen, utan tvekan det mest iögonfallande och till storlek det största.
Auktionens praktpokal hör till ett fåtal kända samarbeten mellan Anna Petrus och Åhrén. Vid 1920-talets början hade de tillsammans formgivit ett fåtal dekorativa bord med tennskivor. Petrus är mest känd för sina typiska lejon, ett motiv som återkom i föremål hos både Näfveqvarns bruk och Firma Svenskt Tenn. Till Svenska paviljongen i Paris, ritad av Carl Bergsten, formgav Petrus dekorativa pelare och utställningsbord i gjutjärn. Hon deltog även med möbler, tenn- och gjutjärnsföremål. Hon deltog senare på Stockholmsutställningen 1930 och i London 1931.
Samarbetet med Anna Petrus indikerar att det var ett viktigt utställningsobjekt. I Nationalmuseums samlingar ingår ett silverföremål av Åhrén utställd i Paris 1925.
Praktpokalen är tillverkad av C G Hallberg. Företaget etablerades 1860 och blev snabbt Stockholms största juvelerare. 1889 utnämndes C G Hallberg till Kunglig Hovleverantör. C G Hallberg var ett av flera företag som under 1920-talet lyckades knyta en rad namnkunniga formgivare till sin produktion; företagets silver fick ett tjugotal Grand-Prix-medaljer vid designutställningar och var kända för att tillverka föremål av mycket hög kvalitet.