Carl Kylberg
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Vägen i Skogen"
Signerad CK a tergo. Utförd 1940. Duk 79 x 110 cm.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Carl Kylberg", 20 april - 12 maj, 1946, kat 19.
Kunstforeningen, Köpenhamn, 1956, kat nr 54.
Fyns Stifts Kunstforening, Odense, januari-februari, 1957.
Konstakademien, SAK, "Carl Kylberg", minnesutställning 2-25 november 1962, kat nr 103.
Moderna Museet, "Utställning 140" 1976, kat nr 45.
Malmö Konsthall, "Carl Kylberg- Oljemålningar, akvareller och teckningar", Jubileumsutställning 17 december 1977- 26 februari 1978, kat nr 87.
Litteratur
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", 1965, upptagen i katalogen under åren 1941-1951, kat nr 245.
Övrig information
Originalram utförd av konstnärens fru Ruth.
Konstverken som tillkom i slutet av 1930-talet och början av 1940, hör utan tvekan till de mest intressanta och fulländade som Carl Kylberg skapade. Under denna period överväldigas man av exalterade färgmöten, med sprudlande koloristisk ysterhet där motiven växer fram ur skyar av färg. Spänningen mellan det tidlöst kosmiska och ögonblickets intryck av det närliggande känner man i hela Kylbergs produktion, kanske framträder det dock tydligast i hans landskap där det finns ett vitalare inslag av något elementärt jordnära. Naturkontakten, teckningen, formen och kompositionen är viktiga i hans verk. Ofta förnimmer man också det klassicistiska draget under färgskikten, han liksom fördelar bildelementen och infogar dem i en bildarkitektur. Grundläggande struktur, byggd av horisontaler och vertikaler skapar väl disponerade scenrum besläktade med dem man möter hos klassicister som Poussin och Cézanne. I en pro memoria som Kylberg kallade ”Låt alla fyra hörnen mötas” som han ställde upp för sig själv i början av 1940-talet förs tankarna till någon gammal mästares lära i målarkonstens mysterier;
”Loda först motivet
Tag reda på himmelsfärjen.
Det ljusaste och mörkaste i motivet
Tag sedan tavlans mitt
Sök därefter lodstrecket
Och det horisontala strecket
Bestäm geometrisk figur
Sök mellantonerna
Dröm fram ett lagom perspektiv
Placera en ingång i motivet
Låt alla fyra hörnen mötas
Och låt dem möta varje riktning
Varje plan o varje modellering.”
I meningen ”Dröm fram ett lagom perspektiv” finner man tydligt sambandet mellan hans egen uppfodran och hans måleri. I den aktuella ”Vägen i skogen” är Kylbergs intentioner förverkligade på ett tydligt sätt, i tavlans mitt finner man den röda vägen som drag blicken till sig och skapar just en ingång i motivet, horisonten är gömd bakom träden och hörnen verkar mötas i en mittpunkt, balanserat. I ”Vägen i skogen” har Carl Kylberg lyckats på ett alldeles underbart sätt att föra ut sin dröm om färgens krafter och motivets suggestiva påverkan på betraktaren.
Formgivare
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer