Kan inte nå servern
208
276733

Bror Hjorth

(Sverige, 1894-1968)
Utropspris
500 000 - 700 000 SEK
44 700 - 62 600 EUR
45 400 - 63 500 USD
Klubbat pris
880 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Karin Aringer
Stockholm
Karin Aringer
Specialist fotografi och samtida konst
+46 (0)702 63 70 57
Bror Hjorth
(Sverige, 1894-1968)

"Bondpolskan"

Signerad Bror Hjorth och daterad 1959. Upplaga 1/1. Gjutarstämpel Herman Bergman Fud. Polykromt bemålad brons. Höjd 180 cm.

Proveniens

Åhléns varuhus, Stockholm.

Utställningar

Moderna Museet, Stockholm, "Bror Hjorth", utställning ordnad av MMV, 2 dec 1967-21 jan 1968, kat nr 64.

Litteratur

Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, omnämnd sid 87, avbildad helsida, sid 171 samt upptagen i verkförteckningen sid 200.
Margareta Hjorth, "Närbild av Bror. Bror Hjorth 1950-1968", omnämnd sid 55 (under titeln "Bondpolskan").
Ulf Linde m. fl. "Möte med Bror Hjorth", 1986, omnämnd sid 71 samt avbildad helsida, sid 192.

Övrig information

Våren 1951 tecknades ett avtal mellan Uppsala stad och Bror Hjorth gällande utförandet av ett monument avsett att resas framför Uppsala Centralstation. Det beräknades vara klart ”före utgången av år 1953” men kom att invigas först den 14 oktober 1967. Arbetet med den monumentala skulpturgruppen, i dess olika former samt beståndsdelar, hade upptagit merparten av Bror Hjorths tid under 1950-talet. Att färdigställandet drog ut så pass i tid berodde på verkets storlek samt komplexitet vilket stundtals medförde att konstnärens krafter tröt. Allt sedan det färdiga verket, ”Näckens polska”, invigdes har det emellertid framstått som ett av Uppsalas främsta landmärken samt kommit att inta en central plats i konstnärens produktion.

”Näckens polska” innebar en förnyelse i Hjorths konst efter den ”naturalistiska” perioden på fyrtiotalet. I viss mån kan man säga att konstnären återgick till den uttrycksfulla kantigheten hos figurerna som man finner i hans kubistiska experiment från tjugotalets vistelse i Paris. Den krönande dansgruppen påbörjades hösten 1953. Under arbetets gång ändrade kompositionen karaktär. Hjorth prövade först, i ett litet format, ett brudpar i stillsam vals innan han slutligen fastnade för ett folkdräktsklätt par som dansar bondpolska. Den färdiga versionen i gips visade sig emellertid väga för mycket för att kunna lyftas upp på flera meters höjd. Hjorth och assistenten Joel Jansson löste dock problemet genom att göra en klistrad avgjutning i papper, den s.k. ”pappgruppen”.

Konstnärens hustru Margareta skriver i boken ”Närbild av Bror. Bror Hjorth 1950-1968”: ”Den klistrade dansgruppen och historien omkring den minns jag som en ljuspunkt i den annars nervöst krampaktiga förberedelsetiden för Näckens polska. […] När pappgruppen tjänat färdigt och ersatts av den riktiga dansgruppen stod den grå och lite trist i ett hörn av ateljén. En dag när jag kom ned var den framflyttad och Bror var i färd med att måla den i starka färger. Mannen fick en blå- och rödrandig väst, gula byxor och blå strumpor och kvinnan en grön klänning”.

Den s.k. ”pappgruppen” förvärvades av Moderna Museet. I en intervju i Expressen, när tio museimän fått välja var sin ”ögonsten” ur det egna museets bestånd svarade Carlo Derkert på frågan, varför han valt dansgruppen: ”Det är ett konstverk som sätter sig i vrångstrupen på många. Modernisterna säger ’har vi inte fått nog av Skansen?’ och de som gillar Skansen tycker att den inte är tillräckligt vacker”.

Den målade pappen gav också upphov till en annan variant av dansgruppen. När direktör Gösta Åhlén kontaktade Bror 1963 och bad honom göra en skulptur för Åhléns varuhus i City för en plats som han själv fick välja erbjöd han varuhuset efter kort betänketid ett bronsexemplar av dansparet, målat i samma färger som pappgruppen. Den fick heta ”Bondpolskan” och placerades i varuhusets cafeteria.

Den ovan anförda "Bondpolskan" är identisk med auktionens exemplar. Det 180 cm höga, polykromt bemålade, unikatet har under senare år varit placerad i ett av varuhusets entréer.

Formgivare

Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.

Läs mer