Kan inte nå servern
168
300560

Lennart Rodhe

(Sverige, 1916-2005)
Utropspris
400 000 - 450 000 SEK
35 700 - 40 200 EUR
36 300 - 40 800 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Lennart Rodhe
(Sverige, 1916-2005)

"Kontraster I"

Signerad med monogram. Utförd 1954. Tempera på pannå 66 x 93 cm.

Proveniens

Inköpt direkt från konstnären via Galerie Bel' Art, Stockholm.
Bukowski Auktioner, Stockholm, auktion 553, "Moderna + Contemporary & Design", 27 oktober 2009, kat nr 150.

Utställningar

Riksutställningar för bildande konst, "Tre målare kring en idé", utställning 137, 1954.
Konstakademien, Stockholm, 3 - 25 mars 1973, kat nr 60.
Moderna Museet, Stockholm, "Lennart Rodhe", 16 april - 5 juni 1988.
Göteborgs Konstmuseum, "Lennart Rodhe", 15 juni - 4 september 1988, kat nr 42.
Galerie Bel'Art, Stockholm, "Lennart Rodhe - målningar 1947 - 1958", 2001, avbildad som kat nr 11 i utställningskatalogen.

Litteratur

Thomas Millroth, SAK, "Lennart Rodhe", 1989, jfr "Kontraster II", avbildad sid 129.

Formgivare

Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.

Läs mer