"Ramsele"
Signerad E. Hallström och daterad 1920. Pannå 88 x 158 cm.
Tidigare i överläkare Sölve Richters samlingar, Sundsvall/Uppsala.
Därefter i arv inom släkten.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Eric Hallström - retrospektiv separatutställning", 16 mars - 14 april, kat nr 35 (daterad till 1919).
Konst i svenska hem, vol. II, band 10, upptagen samt avbildad sid 518, samling 877:"Lasarettsläkare och Fru Sölve och Tyra Richter, Sundsvall (under titeln "Norrländskt landskap med vattenfall", 1920).
Nutida svenskt måleri, ny följd 1, 1945, avbildad sid 34.
Lennart Seth, "Eric Hallström", SAK, 1967, avbildad sid 158.
Den lyriskt-romantiska naivismen under åren kring första världskriget har främst formats främst av Hilding Linnqvist och Eric Hallström, med skiftande temperament och inriktning. Eric Hallström fängslades tidigt av Ivar Arosenius poetiska fantasibilder. Hans miniatyrbilder utgår inte ifrån formatet, det handlar snarare om iakttagelsen och själva uppfattningen. Hallström anammar denna syn på omvärlden under sin naivistperiod och lyckas med sin skarpa lyhördhet för de strömningar som rör sig inom svenskt måleri i början av 1900-talet sammanväva fantasi, skarp iakttagelseförmåga och en vilja att skildra sin omgivning som är på väg att försvinna för alltid i ett Sverige på väg in i framtiden.
Höstsalongen 1919 innebar för naivisterna och inte minst för Eric Hallström en särskild kritikersuccé; Fernand Lèger besökte utställningen och uttryckte ett stort intresse för den särpräglade nordiska naivismen, särskilt hos Hallström! Fernand Léger bjöd till och med in Hallström till ett gästspel i Paris, men tyvärr hade inte den unga konstnären de ekonomiska förutsättningarna för en sådan resa, så drömmen om Paris blev endast en dröm. Trots Légers intresse sålde Hallström endast en enda tavla under Höstsalongen, den lilla målningen ”Ramselsjön” som han målat 1918. Ett landskap fyllt med små berättelser som utspelar sig på bryggan, framför kyrkan och nedanför det granklädda berget. Hans Granlids beskrivning av naivisternas värld i sin lagerkviststudie ”Det medvetna barnet” känns träffande; ”sedd genom skaparjättens mikroskop eller i barn- eller dvärgperspektiv”. 1920 förstorar Hallström sitt motiv till ”Ramsele”. Känslan av vildmarkslandskap är tydligare, borta är människorna, stämningen är dovare och ett silverskimmer faller över bergen. Tankarna dras till ett romantiskt Norrland där Eric Hallström lyckas fånga det unika i landskapets själ och personlighet.
”Ramsele” ingick i överläkare Sölve Richters samlingar i Sundsvall och har efter hans frånfälle gått i arv inom släkten.
Eric Hallström räknas som en av de främsta företrädarna för den svenska naivismen. Han debuterade 1917. Med sitt måleri berättade han om minnen från Stockholms utkanter och han arbetade länge med samma motiv. Genom Pelle Molins ”Ådalens poesi” kom han i kontakt med Ångermanland dit han reste för att uppleva de mörka skogarna, den böljande horisonten, de mäktiga älvarna och timmerflottningen, som sedan tog form i hans stockholmsateljé. Hans bilder blir ljusare när han på 20-talet reste till Sydfrankrike och Italien, närmar sig den nya sakligheten, vilket får det naiva att försvinna. Hallströms berättartalang väcks på nytt under 30-talet, när han med starka färger i primitivistisk anda uttrycker sina upplevelser av människor och landskap.
Läs mer