Förgylld brons. Kallad "Horatiernas ed " efter Jacques-Louis Davids målning från 1784 i Louvren. Rektangulär sockel på lejontassar med relief föreställande slaget mellan Horatierna och Curiacerna. Altarformat urhus flankerat av de edsvärjande. Delvis vitemaljerad urtavla märkt "J. B. Ghiesbreght Idiers (?)". Längd 56, höjd 47 cm. Pendel och nyckel medföljer.
Visare saknas delvis.
Ottomeyer - Pröschel: del I, nr. 5.13.5. , sid 367. Flera likadana exemplar med olika urmakares signaturer finns. Ett exemplar i Buckingham Palace, ett på Stockholms Slott, ett på Mobilier National, Paris.
Heuer, P. Maurice, K." Europäische Pendeluhren - Dekorative Instrumente der Zeitmessung, München 1988, sid.77.
Montanes, L.: Catalogo del Museo de Relojes de las Bodegas - Zoilo Ruiz - Mateos S/A, sid. 93.
Niehüser, E: " Die französiche Bronzeuhr - eine Typologie der figürlichen Darstellung, München 1997, sid. 70.
Uresová, L.: " Alte Uhren ", Prag 1986, sid. 159.