"Carl Dreijer" (1770-1802)
Signerad Breda pinxit och daterad London 1791. Uppfodrad duk 76 x 63 cm. Samtida förgylld och bronserad ram i Pehr Ljungs art.
I samma familjs ägo sedan utförandet
Parisutställningen 1929.
Skånska Konstmuseum, Lund, "Gammal konst i Lundahem", 1932, kat nr 88, avbildad pl 88.
Nationalmuseum, Stockholm, "Carl Fredrik von Breda - Minnesutställning", sep - okt 1959, kat nr 18.
Nils Fredrik Sander, "Minne av Carl Fredrik von Breda", 1896, upptagen i förteckningen över Carl Fredrik von Bredas arbeten, kat nr 47.
Emil Hultmark, "Carl Fredrik von Breda", 1915, upptagen i den beskrivande katalogen över Carl Fredrik von Bredas porträtt, kat nr 64.
"Svenska hem i ord och bild", 1917, "Professor Fredrik Wulffs hem i Lund", avbildad helsida sid 9, avbildad sid 10 samt omnämnd sid 12.
Axel Gauffin (red), "Svensk sjuttonhundratalskonst", SAK, 1923, avbildad helsida, sid 40 (benämnd Jean Dreijer, konsularagent på St. Barthélemy).
Sixten Strömbom (red), "Index över svenska porträtt 1500-1850", band I, 1935/43, sid 212. (SPA 1924:1292)
"Konst i svenska hem", band 10, upptagen sid 520 under samling 907; "Fil Mag, Fru Greta Wulff, Mårtenstorget 10, Lund".
Boo von Malmborg, "Svensk porträttkonst genom fem århundraden", 1978, avbildad sid 184.
Per Tingbrand, "Who was who in St. Bartholomew during the Swedish epoch", 2001, avbildad och omnämnd sid 185.
Den 21-årige Carl Dreijer befann sig i London 1791, där han troligtvis på uppmaning av sin far Johan Dreijer, handelsborgmästare i Stockholm, lät sig avporträtteras av den kände svenske konstnären Carl Fredrik von Breda. Porträttet visar en ung man med yvigt ljust hår,i klädd vit halsduk och blå frack med förgyllda knappar, sittande i en förgylld karmstol. I handen håller han ett brev till sin mamma med texten A Madame, Mad. Dreijer, Stockholm. I bakgrunden syns en utsikt över ett hav med ett fartyg för fulla segel. Det syftar måhända på den resa västerut som väntade den unge Dreijer efter mellanspelet i England.
Carl Dreijer, nu kallad Charles, anlände så småningom till den svenska (1784-1878) kolonin Saint Barthélemy. Styrelsen i Svenska Västindiska Kompaniet utnämnde honom i november 1794 till assistent till handelsagenten Gustaf Wernberg. Vid det här laget var han ansvarig för tio anställda, fyra vita män, en dito pojke, en fri färgad kvinna, en dito pojke samt tre slavar. I oktober 1796 avancerade han och utsågs till kompaniagent. Han lät nu bygga ett lantställe med magnifik utsikt vid en av de bästa stränderna
I september 1802 begärde han att få lämna sin tjänst eftersom han var sjuk och önskade leva i lugn och ro på sin plantage. En månad senare, 23 oktober, avled han helt oväntat efter en till synes enkel lunginflammation och begravdes följande dag. Han efterlämnade sin hushållerska, slavinnan Betty med vilken han några veckor tidigare fått en son. Eftersom han inte hade bekräftat detta före sin död blev följaktligen hans egen son registrerad som slav.
Carl Fredrik von Breda valde London för sin utlandsvistelse i stället för Paris och Rom som de flesta av hans konstnärskollegor. Han var nygift och stannade där i nio år, där han bl.a. studerade för Joshua Reynolds, som starkt påverkade hans måleri. Han blev snabbt en mycket populär och eftersökt porträttmålare. Sedan han återvänt till Stockholm fick han 1797 ett nytt uppdrag av Johan Dreijer, nämligen att måla dennes 21-åriga dotter Johanna Charlotta, senare gift med bryggaren F.W. Westman. Det är inte otroligt att även den yngste sonen Arendt f. 1780 skulle ha avporträtterats vid 21 års ålder, men då var fadern redan död sedan fyra år.
Charlottas porträtt (kat nr 106 i förteckningen över Carl Fredrik von Bredas arbeten) (SPA 1925:1032) gick i arv inom familjen Westman till dess att det förstördes vid en brand i slutet av 1970-talet!
Carl Dreijers porträtt har under två århundraden gått i arv bland ättlingarna till den yngste brodern Arendt Dreijer (1780-1847), sjöofficer i Flottan och ägare till Lögdö bruk i Medelpad. Porträttet har funnits i familjen ända till den femte generationen efter honom.