Carl Larsson

Carl Larssons konstnärskap förknippas av de allra flesta med de idylliska porträtten av hans bedårande barn. Först ut var dottern Suzanne vilken under sitt första levnadsår avbildades i pastellen ”Ateljéidyll”, utförd i Grez i Frankrike år 1885. Motivet inköptes året därefter av den viktiga mecenaten Pontus Fürstenberg för att skänkas till Nationalmuseum.

Pontus och makan Göthilda Fürstenberg var viktiga för Carl Larsson som mecenater och beundrare.
Det barnlösa paret Fürstenberg förefaller i synnerhet ha tjusats av Larssons skildringar av den egna stadigt utökade barnaskaran. År 1893 avbildade Larsson dottern Suzanne i akvarellen ”Solrosorna”. Motivet var beställt av Pontus Fürstenbergs svåger boktryckare Axel Henriques i Köpenhamn. Carl skriver själv till Karin i ett brev från Göteborg den 1 oktober 1893: ”Den lilla aqvarellen med Suzanne väckte hänförelse hos Fürstenbergs”.

Fürstenbergs hänförelse utmynnade i en beställning av ett snarlikt verk. Resultatet var så uppskattat att han sedermera beställde porträtt ”av de övriga mina barn, de jag hittills hade och de jag skulle få. Men som jag, eller rättare Karin, nästan varje år fick en liten, och jag avlevererade porträtten sade han sin lilla rolighet: ’Har herrn råd att skaffa sig så många barn, så har därför inte jag råd att betala alla dessa porträtt’ ”.

Carl fortsätter: ”Emellertid hade jag själv fått blodad tand på detta och kunde rakt intet låta bli att fästa på pappersbitar dessa lustiga och näpna scener, som ständigt spelades under mina ögon”. När några av akvarellerna anlände till Göteborg i januari 1894 utropade Pontus Fürstenberg: ”Bravo, bravo, bravissimo!!! Ungarna äro förtjusande, i allo påvisande att de, såväl i original som reproduktion, äro äkta, konstnärligt gjorda och med kärlek tillkomna Larssonianer”.

En av Fürstenbergs akvareller avbildade det tre år gamla charmtrollet Lisbeth vilken beskrevs av den stolte fadern enligt följande: ”Lisbeth, den ungen, är ett solskimrande litet troll, det blänker och gnistrar runt om henne, och skratten pärla och klinga, det fnittras och det finns ingen sorg där hon drar fram”.

Katalognumret beställdes enligt Georg Nordensvan även det av Fürstenberg: ”ytterligare en akvarell, ’någon älsklig grupp eller något liknande’, som han ämnade skänka sin syster. Han fick ’I nattskjortan’ –Lisbeth förtjusande näpen och lustigt mediterande med en blomkruka i knäet”.

Motivet är hämtat från barnkammaren på Stora Glasbruksgatan i Stockholm. Som så ofta är fallet hos Carl Larsson står en hel del intressanta detaljer att finna vid ett närmare studium av kompositionen. På väggen i bakgrunden hänger ett porträtt av vad som förefaller vara makarna Fürstenberg vilka stod som ”avsändare” i egenskap av beställare av motivet. Väggmålningen eller bonaden i bakgrunden innehåller dateringen ”April 1894” vilket stämmer väl överens med tulpanens blomning. Konstnären har även noggrant avbildat initialen ”L” på handduken i bakgrunden vilket förtydligar att det är just lilla Lisbeth, pappas ”lilla solskimrande troll”, som befinner sig i centrum av den hjärtvärmande vackra akvarellen.