Wassily Kandinsky

Wassily Kandinsky anses vara den abstrakta konstens främste företrädare. Genom sitt måleri och sina konstteoretiska skrifter utvecklade han den abstrakta geometriska konsten. Med rena färger och former som lösgjorts från varje anknytning till föremål i naturen sökte Kandinsky teoretiska, musikaliska uttrycksmedel i sin konst.

”Jag fann att konsten i allmänhet, och min egen i synnerhet var alltför svag inför naturen … genom att känna och tänka kom (jag) till den enkla lösningen att målen och alltså också medlen i naturen och i konsten är något väsentligt, organiskt och naturlagsmässigt åtskilt – lika stora och alltså lika starka. Konstens rike avlägsnade sig alltmer från naturen” (Kandinsky)

Kandinsky började sin konstnärliga bana rätt sent. Efter akademiska studier i nationalekonomi och juridik vid Moskvas universitet bestämde han sig 1896, 30 år gammal, att påbörja sin konstnärliga utbildning i München för den slovenske konstnären Anton Ažbe. Året innan hade han i Moskva sett den franska impressionistutställningen med verk av bland andra Claude Monet, och dennes målning ”Höstacken” blev startskottet för Kandinskys konstnärliga uppvaknande. 1901 grundade han ihop med några konstnärsvänner målarskolan Phalanx, som även var en konstsalong med ett radikalt utställningsprogram. Därefter startade han tillsammans med Franz Marc konstnärsgruppen Der Blaue Reiter, som fick namnet efter en av Kandinskys målningar ”Le Cavalier bleu” och 1911 ägde den första Blauer-Reiter-utställningen rum i München. Efter att ha återvänt till Moskva under några år flyttade han 1922 till Weimar och anslöt sig till den radikala konsthantverks- och arkitekturskolan Bauhaus, grundad av Walter Gropius. Kandinsky blev tysk medborgare 1928, men efter att nazistregimen i Anhalt stängt Bauhausskolan i Dessau 1933 flyttade han tillsammans med sin hustru Nina Andreevskaia till Neuilly-sur-Seine, utanför Paris, där han avled 1944 som fransk medborgare.

För Kandinsky är de teoretiska grunderna som mynnar i måleriets tillämpning nödvändigtvis knutna till formerna och färgerna, vilka får en närmast matematisk betydelse. 1926 gav han ut sin andra viktiga teoretiska skrift, ”Punkt und Linie zu Fläche” (= Punkt och linje till yta). De geometriska elementen tog därefter en alltmer framträdande roll i både hans undervisning och hans konst. Punkten, linjen, cirkeln, kvadraten och triangeln skapade ett helt nytt formspråk i Kandinskys konstvärld. Cirkeln som motiv hade en stor betydelse bland de avantgardistiska konstnärerna under 1920-talet. Bland andra hade Aleksandr Rodchenko i Ryssland och László Moholy-Nagy vid Bauhausskolan på olika sätt använt cirkeln som en nästintill ikonisk bild. Kandinsky började använda cirkeln i sina verk under året 1921, men från 1923 fick den en mycket mer framträdande roll.

I mars 1928 anammade Kandinsky en helt ny teknik att måla i akvarell, där han undvek att nudda pappret med penseln. Precis som sin konstnärskollega Paul Klee använde Kandinsky istället en ”airbrush” med vilken han blåste ut den våta färgen i kompositionen och använde linjaler och schabloner för att få fram de geometriska formerna. Den aktuella målningen, ”Mildes Rosa”, är utförd i denna mycket speciella teknik.

Akvarellen är inkluderad i konstnärens egenhändigt och noggrant bokförda verkförteckning (Hauskatalog): ”VII 1928, 294, Mildes Rosa”.

Pierre Olbers Saint Bellies
Konsthistoriker