Pablo Picasso
"La Femme à la Fenêtre"
Akvatint, 1952, signerad med blyerts 19/50, tryckt av Lacourière. 83,4 x 47,5 cm, bladstorlek 90,1 x 63,9 cm (Arches).
Något gulnad, fåtal små repor i bilden, mjuka veck i vänster marginal.
Proveniens
Svensk privatsamling.
Utställningar
Svenska Handelsbankens jubileumsutsällning 6-24 maj, 1959, Moderna Museet Stockholm.
Litteratur
Bloch 695 (avbildad helsida). Baer 891Bb1.
Övrig information
Med sin kraftfulla och dramatiska utstrålning fångar den stående kvinnofiguren genast betraktarens intresse. "La Femme à la Fenêtre" är ett verk som i minsta detalj genomsyras av Picassos originalitet och omisskännliga sätt att återge sin omvärld på.
Kontrasten mellan ljus och mörker, den intensiva svärtan och det starka ljuset som faller in genom fönstret, samt skuggorna i kvinnans ansikte förhöjer dramatiken i bilden. Kvinnans blick utstrålar trots de långt drivna kontrasterna ett märkligt lugn, och de upphöjda händerna för tankarna till en välsignande eller välkomnande gest. Harmoni och andlighet är det bestående intrycket och förmedlas mästerligt med hjälp av den teknik som Picasso valt att arbeta med - akvatintetsningen. Akvatint är en så kallad tonetsningsmetod som började användas i Frankrike i slutet av 1700-talet. Vanligen låter man ett fint pulver falla över plåten, som sedan värms fast innan man etsar den. Resultatet blir vid tryckningen en kornig ton som liknar de många mjuka schatteringarna hos en akvarell.
1952-1953 utförde Picasso åtta etsningar i stort format. Två motiv är hämtade ur sviten Corrida, fyra från djurvärlden och två kvinnoporträtt, "L'Égyptienne" och auktionens "La Femme à la Fenêtre". Kvinnoporträtten är till formatet de största grafiska blad konstnären utfört. "La Femme à la Fenêtre" är ett av de mest betydande grafiska verken och ett centralt verk i Picassos samlade grafiska oeuvre.
Formgivare
Pablo Picasso (1881-1973), spansk målare, grafiker, skulptör och keramiker. Verksam i Frankrike sedan 1900. Han är jämte Matisse 1900-talets mest dominerande konstnär. Efter att ha passerat en blå period, en rosa med cirkusscener och harlekiner skapade han 1907 under påverkan av afrikanska skulpturer sin första kubistiska målning ”Flickorna från Avignon”. Tillsammans med Braque vidareutvecklade han kubismen genom att slå sönder ytorna, som sedan återgavs i olika samtidiga aspekter. 1912 lämnade han naturen och återskapade en ny verklighet för att 1916 återvända till akrobaterna. Under 20-talet närmar han sig surrealismen och arbetar med underfundiga former samtidigt som han gjorde teckningar och etsningar i linjestil. Under det spanska inbördeskriget upprörs han våldsamt och det är nu hans stora protest i målningen Guernica kommer till. I slutet av 40-talet bosätter han sig vid Medelhavet och framställer nymfer, kentaurer och fauner samt gör parafraser på gamla mästares verk samt målar kraftfull terrakottakeramik i Vallauris. Hans rikliga grafiska produktion följer samma utveckling som måleriet.
Pablo Picasso var inte bara konstnär, utan också en skicklig keramiker. Under sin livstid skapade han hundratals keramiska verk, som karaffer, vaser och fat. Picassos passion för keramik startades när han år 1946 besökte den årliga keramikutställningen i Vallauris i södra Frankrike och introducerades för hantverket av konstnärsparet Suzanne och Georges Ramié som ägde keramikfabriken Madoura. Under åren då han vistades i Vallauris träffade Picasso sin andra fru, Jacqueline Roque, som han avbildade på de keramiska föremålen. Han dekorerade också keramiken med abstrakta djur och tjurfäktare i kubistisk stil.
Läs mer