Gösta Adrian-Nilsson

Förstudie till GANs, i Paris år 1924 utförda, berömda självporträtt "Le Peintre" (olja på duk, ca 92 x 72,5 cm, Lunds kommun, permanent deponerad i Kulturens modernismutställning).

I samband med flytten till Paris sommaren 1920 genomgår GAN:s måleri en förändring delvis påverkad av den syntetiska kubismens formstränga kompositioner. Tendensen förstärks i samband med flytten till ateljébostaden på 86, rue Nôtre-Dame-des-Champs hösten 1921. Huset inrymde, förutom GAN, även makarna Grünewald – Hjertén till vilket kom att också självaste Fernand Léger hade ateljé och senare målarskola på samma adress.

En av de odiskutabla höjdpunkterna ur GAN:s produktion från parisåren 1920-25 är det syntetisk-kubistiska självporträttet ”Le Peintre” (olja på duk, Lunds kommun, deponerat på Kulturen, Lund). Självporträttet utfördes i ateljébostaden år 1924 och är att betrakta inte bara som ett abstrakt självporträtt utan, i mångt och mycket, en konstnärlig programförklaring. Jan Torsten Ahlstrand skriver: ”Givetvis handlar det inte om ett naturalistiskt självporträtt utan snarare om en konstnärlig programförklaring. Bakom målarens palett med regnbågsfärgerna och det smidda fönsterräcket öppnar sig gaturummet perspektiviskt med Eiffeltornet och trikoloren i fonden. Men på samma gång som GAN skapar illusion av ett rumsdjup, så upphäver han det: spirituellt nog låter han målaren dra ett vitt penseldrag på en husfasad som till synes ligger djupt in i bilden. Med andra ord: det är Konstnären som själv suveränt skapar den bild han vill med utgångspunkt från tavlans tvådimensionella yta” (”GAN –den store outsidern i svensk modernism”, artikel i utställningskatalog Mjellby Konstgård, 2002).

Katalognumrets förstudie till självporträttet är daterat -23, det vill säga året innan. I stora drag överensstämmer förstudien med oljemålningen. Några smärre skillnader föreligger emellertid. I studien, till skillnad från oljan, är balkongräcket fullständigt avbildat. I oljemålningen har GAN också bortrationaliserat stolsitsens mönster vilket i studien låter ana att det rör sig om en stol med flätad sits av rotting eller en s.k. korgstol. Att GAN hade denna typ av sittmöbel framgår av samtida fotografier från Parisbostaden. Värt att notera är även att studiens konstnär har en cigarett i munnen vilken sedermera försvunnit när motivet utfördes i olja.

Det för kompositionen så väsentliga vita penseldraget på husfasaden låter sig möjligen anas i förstudien i en något mer markerad isättning av tusch på den aktuella huskroppen även om känslan av illusion kraftigt förstärkts i den slutgiltiga versionen. Den kanske viktigaste skillnaden är emellertid den i nedre högra hörnet inplacerade boken. I oljemålningen har GAN daterat motivet genom att låta omslaget prydas av siffrorna 1924. I förstudien pryds dock omslaget av ”kubistiska” blockbokstäver vilka bildar de fragmentariska orden ”den gudom geom” vilka återfinns i målningen ”Den gudomliga geometrien I” från 1923 (Malmö Konstmuseum). ”Den gudomliga geometrien” var GAN:s högst personliga samt polemiska stridsskrift vilken författades under blott tre dygn i maj 1921 och genom vännen Gösta Nystroem trycktes i Helsingfors 1922.