Kan inte nå servern
85
213724

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
12 000 000 - 15 000 000 SEK
1 060 000 - 1 330 000 EUR
1 090 000 - 1 370 000 USD
Klubbat pris
11 000 000 SEK
Köpinformation
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Söndagsmorgon"

Signerad Zorn och daterad Mora 1891. Duk 121 x 93 cm.

Proveniens

Förlagsbokhandlare Rudolf Mosses samlingar, Berlin.
Köpman Albrecht Guttmans samlingar, Berlin (omkring 1907-16).
Kunstsalon Rheinland, Berlin (cirka 1916-?).
Konsul Erik Brodins samlingar, Djursholm (från och med ca 1920).
Bukowski auktioner, auktion nr 300, Vårauktionen, 11 - 12 april 1935, kat nr 59.
Lasarettsläkare Erik Gustaf Berggrens samlingar, Jönköping.
Beijers auktioner, Stockholm, "Höstauktion", 21 november 1984, kat nr 164.

Utställningar

Salon Gurlitt, Berlin, januari 1892 (under titeln "Sonntagmorgen in Dalekarlien").
(Troligen) "Gemälde, Zeichnungen und Radirungen von A. Zorn", Kunsthalle zu Hamburg, 1892.
Société Nationale des Beaux-arts, "Salon de 1893", Champ-de-Mars, Paris, 1893.
"Internationale Kunstausstellung des Vereins Bildender Künstler Münchens 'Secession' ", 1893, kat nr 646 (under titeln "Sonntagmorgen in Dalecarlien, Schweden").
Konstnärsförbundet, Stockholm, 1894.
Finska konstföreningen, Helsingfors, 1899.
"Zweite Kunst-Ausstellung der Berliner Secession 1900", våren 1900, kat nr 348 (under titeln "Sonntagsmorgen").
"Internationale Kunstausstellung Dresden 1901", 20 april - 20 oktober 1901, kat nr 777a (under titeln "Sonntag Morgen").
"Erste internationale Mitglieder-Ausstellung der Berliner Akademie der Künste", Arnimsches Palais am Pariser Platz, Berlin, 27 januari - 9 mars 1907, kat nr 77 (under titeln "Sonntagswäsche", då tillhörande Albrecht Guttman, Charlottenburg).
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Bruno Liljefors / Anders Zorn", 10 - 25 april 1920, kat nr 65 (då tillhörande konsul Erik Brodin).
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Anders Zorn. Minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat nr 62 (avbildad helsida i utställningskatalogen).
Paris 1929, kat nr 130 (illustrerad).
Zornmuseet, Mora, "Anders Zorn 1860-1960. Minnesutställning", 18 februari - 15 augusti 1960, kat nr 103.
Museen für kunst und kulturgescichte der Hansestadt Lübeck Behnhaus, Västtyskland, "Anders Zorn", 5 maj - 17 juni 1962, kat nr 17 (under titeln "Sonntagsmorgen").
Västtyskland, 1966.
Stiftelsen Modums Blaafarvevaerk, Åmot, Norge, "Anders Zorn 1860 - 1920", 12 maj - 30 september 1990, kat nr 66 (avbildad helsida i färg sid 105).
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Zorns mästerverk", 23 oktober 2010 - 30 januari 2011.

Litteratur

"Små konstböcker No 6. Anders Zorn -60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen", 1909, avbildad helsida i planschdelen.
Karl Asplund, "Anders Zorn. His life and work", 1921, omnämnd sid 35 (under titeln "Sunday Morning") samt avbildad helsida i färg, Plate XIV.
Tor Hedberg, "Anders Zorn. Ungdomstiden 1860-1893", SAK, 1923, omnämnd sid 132 samt avbildad helsida, sid 123.
Albert Engström, "Anders Zorn", 1928, avbildad helsida i färg mot sid 64.
Albert Engström, "Anders Zorn", 1942, avbildad helsida i färg mot sid 52.
"Konst i svenska hem", band 10, upptagen sid 538 under samling 940; Lasarettsläkare Erik Gustaf Berggren, Bymarksgatan 8, Jönköping.
Gerda Boëthius, "ZORN -Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören", 1949, omnämnd sid 239, 294-295, 299, 387 samt 529, upptagen i förteckningen under år 1891, sid 546.
Gerda Boëthius, "Zorn -Svensk och världsvandrare", 1959, omnämnd sid 105.
Sixten Strömbom, "Nationalromantik och radikalism. Konstnärsförbundets historia 1891-1920", 1965, omnämnd sid 72 samt 488.
Hans Henrik Brummer, "Zorn -Människan och konstnären", 1977, omnämnd sid 43, 106 och 174.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar" (utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer), 1982, omnämnd sid 196 samt 215.
Cecilia Lengefeld, "Zorn -Resor, konst och kommers i Tyskland", 2000, omnämnd sid 52 (under titeln "Sonntagmorgen in Dalecarlien"), 103, 150, 188-189 och avbildad helsida i färg, färgplansch X samt upptagen i utställningsdokumentation sid 317 ff.
Johan Cederlund (red.), "Zorn. Mästerverk", 2010, beskriven av fil. dr Birgitta Sandström, sid 98 samt avbildad helsida i färg sid 99.

Övrig information

Med anledning av utställningen "The Swedish Impressionist Anders Zorn", 15 januari till 15 april 2012, önskar Museum Behnhaus Drägerhaus i Lübeck, Tyskland låna in denna målning.

Motivet utfört som etsning 1892 eller 1894 (Delteil 85, Asplund 86).

Sommaren 1891 vistades Zorn i Mora en längre tid. Det var en mycket kreativ period för honom. Flera av hans finaste målningar med morakvinnor som motiv tillkom då, däribland denna interiör som han gav namnet Söndagsmorgon. Målningen skildrar de tre flickor som en solig sommarmorgon gör sig i ordning för att gå i kyrkan. De befinner sig i olika stadier av morgonbestyren. Flickan längst fram tvättar sig i ett handfat som hon har satt fram på en stol. En annan flicka, som är klädd i morakvinnornas sommardräkt med ljus kjol och grönt liv, har ställt fram sin spegel vid det lilla fönstret och sätter upp håret på det typiska morasättet med det röda hårbandet. En tredje kvinna är färdigklädd och har satt sig ner för att ta på sig skorna.

Det är ett barndomsminne som Zorn återger i målningen. I den lilla Morastugan fanns det inte något avskilt utrymme där man skötte sin personliga hygien. I det gamla bondesamhället skedde den liksom så mycket annat i gemensamma utrymmen. Kullorna var inte generade inför barnen och för den lille Anders var scenen en självklarhet.

Zorn levde över huvudtaget i en kvinnodominerad miljö. I Zorngården i Mora fanns hans hustru och i grannhuset bodde hans mor, som blivit änka 1885, och hennes båda döttrar. Hushållet omfattade flera kvinnliga anställda varav några bodde i huset. I Stockholm fanns Emma Zorns mor som hade blivit änka 1878 och hos henne arbetade bara kvinnligt tjänstefolk. Naturligtvis fanns det också män – Zorns morfar spelade stor roll under hans barndom och Verner Rylander anställdes i slutet av 1800-talet som manligt alltiallo på Zorngården. Men Zorns värld var på det hela taget en kvinnovärld.

Som vuxen man hade Zorn inte samma självklara tillgång till kvinnornas dagliga liv, men han återskapade det genom att låta modeller agera på det sätt han mindes från sin barndom. Zorn uppfattade sin barndom som en sorts arkadisk tid och den spelade stor roll i hans konstnärskap livet igenom. För honom var det förflutna sant och äkta och han menade att en förflackning av seder och bruk hade trängt igenom hela samhället från det han var liten. Mycket av hans produktion var avsedd som en hyllning till det förgångna.

För Söndagsmorgon har Zorn använt sig av en komposition, som han sedan flera år ofta hade använt. Den höga horisonten som impressionisterna hade infört och avskärningarna av motivet som var en påverkan från den japanska konsten gav i denna målning Zorn en möjlighet att skildra det förhållandevis lilla rummet med de tre personerna så att det inte kändes vare sig trångt eller påträngande. Zorns förmåga att förena motiv och komposition kommer i denna målning till ett utmärkt uttryck.

Birgitta Sandström

Fil. dr, tidigare chef Zornsamlingarna, Mora.

Formgivare

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer