BYRÅ, av Gottlieb Iwersson 1781 (mästare i Stockholm 1778-1813). Gustaviansk.

Lilliesvärd-Hummerhielmska byrån - en unik möbel av Gottlieb Iwersson

Ofta är byråar från denna tid tämligen anonyma och berättar inte mycket om de första ägarna. Men i detta fall bär byråns front ett inlagt alliansvapen av olika träslag för släkterna Lilliesvärd och Hummerhielm. En friherrlig krona kröner de två släkternas sköldar. Lilliesvärds vapen består av en delad sköld med ett rött fält samt en fågel med kvist i näbb sittande på en balk över tre benknotor. Hummerhielms sköld är kluven med ett fritt fält ovanför en hummer. Vapnen har Gottlieb Iwersson stilfullt låtit fästa i en inlagd lagergirland med röda band. Att vapensköldar valdes som dekor på byrån är sannolikt en direkt önskan från beställaren. Möjligen har Gottlieb Iwerssons mästerstycke med Stora riksvapnet från 1778 inspirerat beställaren. Ett flertal möbler av Georg Haupt har inlagda monogram, men tyvärr är ofta de ursprungliga ägarna okända.

De två som är aktuella i detta fall är Johan Magnus Lilliesvärd (1739-1794) och Elisabet Catharina Margareta Hummerhielm (1743-1782) som gifte sig på Dansbo i Dörby socken i Småland 1776. Johan Magnus gjorde karriär i artilleriet och var under årens lopp placerad i både Stockholm och Göteborg, för att sedan sluta sina dagar i Helsingfors 1794 som överste för finska artilleriet. Auktionens byrå övergick i nuvarande släkts ägo på 1830-talet, där den i huvudsak ärvts på kvinnolinjen.

Byråmodellen är av den franska form som Georg Haupt introducerade i Sverige på 1770-talet, där den raka och strama gustavianska formen är kombinerad med rokokons eleganta spänstighet i de lätt svängda benen. Modellen blev mycket omtyckt varför även Gottlieb Iwersson, liksom flera andra gustavianska mästare, gav denna form på sina byråar. Auktionens byrå är mycket välbevarad, där den ursprungliga färgrikedomen kan skönjas i alliansvapnets färgtoner och lagergirlandens röda band. Även gravyren med inlagda vaxer är välbevarad, vilket ger nerv åt bladverk och ljusdagrar. Konsten att förhöja den tredimensionella effekten med hjälp av gravyren på större fanerbitar kom att bli särskilt utvecklad i Sverige av de gustavianska mästarna, till skillnad från de franska och tyska ebenisterna som byggde upp motiven genom att foga samman små fanerbitar.