Anders Zorn
"Mathilde" / "Spansk flicka i Sevilla (Matilda)"
Signerad Zorn och daterad Sevilla -87. Akvarell och gouache 49 x 32 cm.
Proveniens
Tidigare i bankir Fredrik och fru Emma Warburgs samlingar, London.
Agnes Warburg (dotter till ovan).
John Philipson (systerson till ovan).
Därefter i arv till tidigare ägare.
Utställningar
Zornmuseet, Mora, "Zorn i Spanien", 16 maj - 13 september 2009.
Zornmuseet, Mora, "Zorns mästerverk", 13 maj - 14 september 2010.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Zorns mästerverk", 23 oktober 2010 - 30 januari 2011.
Litteratur
Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 93.
Gerda Boëthius, "ZORN -Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören", 1949, omnämnd sid 226-227 samt 229, upptagen i förteckningen under år 1887, sid 542.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar" (utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer), 1982, omnämnd sid 185 och 186.
Johan Cederlund, "Zorn i Spanien", 2009, omnämnd sid 85 samt avbildad helsida i färg sid 87.
Johan Cederlund (red.), "Zorn. Mästerverk", 2010, beskriven av fil. dr Johan Cederlund, sid 52 samt avbildad helsida i färg sid 53.
Övrig information
När Zorn 1887 för tredje gången reste till Spanien hade han sin hustru Emma med sig. I början av april befann sig det unga paret i Sevilla, där de som äkta turister gjorde utflykter i och kring staden, besökte museer och kyrkor. Zorn begav sig till tobaksfabriken för att bland de hundratals kvinnor som arbetade där, las cigarreras, söka en lämplig modell. Han valde den i hans tycke vackraste av dem alla, klädde henne i moderiktig klädsel och målade henne i en patio, en innergård, tillsammans med en ung man.
Zorns egen beskrivning av Matilda, som hon hette (Matilde på spanska), är nästan som hämtad ur George Bizets kända opera Carmen, vilken hade gjort bejublad succé då den sattes upp i Paris 1875: "Denna flicka fick följa med på utflykt till någon stad i närheten. Hon åt så graciöst med fingrarna vid table d'hôten minns jag annars uppsträckt i svart mantilla som en riktig señora var hon förtjusande. Stadens unga caballeros måtte också ha tyckt detsamma. De hängde i vagonfönstren långt efter det tåget satt sig i rörelse. Hon var också mycket älskvärd och lovade dem alla möte när de kom under hennes balkong i Sevilla". Det är bilden av den sydspanska kvinnan som frigjord, djärv och utmanande som här går igen.
Den unga sevillianskan gjorde också intryck på Emma. I ett brev hem till modern skriver hon: "Matilda är verkligen förtjusande, i synnerhet som på den sistnämnda tavlan med en halsduk på huvudet á la Manuela". Akvarellen Emma syftar på är Spansk flicka i Sevilla, där den betagande Matilda sitter på en balkong, omsvept av söderns luft och starka ljus. Klädd i gul schal eller mantón de Manila och med en sjalett, så kallad pañuelo, på huvudet påminde hon Emma om en flicka vid namn Manuela som Zorn tidigare målat av i Madrid.
Johan Cederlund
Fil. dr, chef Zornsamlingarna, Mora.
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer