"Målning"
Signerad Ola Billgren och daterad -63. Duk 32 x 25,5 cm. Björn Collarp,"Eftermiddagens lekar", 1992, medföljer målningen.
Rooseum, Malmö, "Ola Billgren - En retrospektiv",14 maj - 4 augusti 1991.
Moderna Museet, Stockholm, "Ola Billgren - En retrospektiv", 26 oktober - 8 december 1991.
Galleri 69, Göteborg, "Ola Billgren, Målningar 1963-73", 1973.
Galleri 69, utställningskatalog "Ola Billgren, Målningar 1963-73", 1973, avbildad bild nr 13.
Moderna Museet, Stockholm, "Album Ola Billgren Vol. 1", 1991, avbildad i färg sid 20.
Björn Collarp,"Eftermiddagens lekar", 1992, avbildad i färg på omslag.
Ola Billgren upplevde att det var lättare att måla ting än människor. Människor tog större plats i bilden, fångade blicken och väckte frågor genom sin närvaro. Tingen var tysta och infogades med lätthet i det pussel som utgjorde den färdiga målningen. Med föremålen kunde han bilda ytor och kompositioner. De mänskliga figurerna placerade han oftast i bildens periferi. I denna målning finns människan i bildens mittpunkt men kvinnan som person, och de fantasier som betraktaren har om henne, har underordnats de avbildade föremålen.
“I målningarna från 1963 […] och ett par år framöver använde jag i princip tre former för mänsklig närvaro (eller frånvaro): För det första, markerad närvaro, representerad av delobjekt (hand, fot...), för det andra, indikerad närvaro (någon är i närheten, har varit där...), och för det tredje, ställföreträdande närvaro, varvid personen i bilden är en betraktare.” Ola Billgren, ”Målningar 1963-73”, sid 13.
Kvinnan vid bordet är således markerat närvarande, konstnären har fixerat blicken på armarnas rörelse och knäckebrödets färd mot munnen. Duken med det traditionella rutmönstret, som förekommer i flera versioner i hans målningar från de här åren, harmonierar fint med filten eller kappan över hennes axlar. Rutorna plockas upp i tetrapakens tomatröda rombmönster längst fram i bilden.
Billgren uttryckte flera gånger hur hans ambition inte var att måla fotorealistiska verklighetsskildringar utan bilder som uttryckte en idé om verkligheten. Han själv förvånades över betraktarnas nostalgiska iver över att återse ett mjölkpaket eller en inredningsdetalj från barndomen men dessa fyller en viktig roll i konsthistorien och i den kulturhistoriska kontexten. Tingen i Ola Billgrens målningar är alltid valda med omsorg och fungerar som betydelsebärande tecken. Mjölkförpackningen får symbolisera dåtidens framgångsrika svenska industri men refererar även till Lund, Billgrens och tetrapakens hemort. Dess karaktäristiska form blir ett tidsdokument som dessutom får stå som representant för vardagens seder och bruk här i mellanmjölkens land.
Ola Billgren föddes 1940 i Köpenhamn men var verksam i Sverige. Billgren var autodidakt och skolades av sina föräldrar, konstnärsparet Hans och Grete Billgren. Billgren arbetade inom genrer som grafik, akvarell, collage, fotografi, film och scenografi. Han var även författare och kulturskribent. Billgren var mycket mångfacetterad i sitt skapande och odlade i sitt konstnärskap relationen mellan konst och verklighet. Under 60-talet tog han steget från abstrakt expressionism till fotografisk realism. Så småningom blev hans målningar ett mellanting mellan det abstrakta och det fotorealistiska, vilket resulterade i romantiska landskap, där han undersökte förhållandet mellan ljuset och färgen. Formerna löstes upp och färgerna reducerades till en monokrom , enfärgad yta, som var rikt bearbetad och varierad. På slutet av 80-talet återgick han till den urbana miljöni stora stadslandskap, ofta målade ur ett högt perspektiv men med samma impressionistiska anslag som i hans landskapsmålningar. Billgrens inflytande på de senaste decenniernas konstliv är mycket stort. Billgren finns representerad på bland annat Musée National d'art Moderne Centre George Pompidou i Paris samt Moderna museet Stockholm.
Läs mer