"Fiskarkvinna i Lissabon" (Morgon i Lissabon, I Lissabon där bära de...)
Signerad Sven Erixson och daterad -37. Duk 208,5 x 100 cm.
Direktör Gösta Olson, Stockholm.
Regissör Hasse Ekman, Stockholm.
Torsten Lilja, Stockholm.
Fredrik Roos, Malmö.
Bukowskis Auktioner 1985, auktion 463, kat nr 17
Privat samling, Stockholm.
Nordiska Konstförbundet, Svenska Sektionen, Stockholm 1937.
Nationalmuseum, Stockholm, "Vårutställning", 1940.
Färg och Form, Stockholm, "Jubileumsutställning", 1942.
Wildenstein Gallery, London, "A phase of contemporary Swedish art, 3–17 oktober 1945.
Kunsternashus, Olso, (Nordisk kunstforbunds utstilling), Maleri og skulptur, 8 juni–8 juli 1946-1948.
25:e Biennalen, Venedig, 1950.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, 12 oktober - 12 november 1961, kat nr 144.
Åström, Holmér, Bjurström, Sveriges Allmänna Konstförening, SAK, publikation lxxv, "Sven Erixsons konst", avbildad sid 109.
Sven Erixson, idag mera känd som X:et, föddes 1899 i Stockholm. Han utbildade sig till dekorationsmålare och teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm och därefter studerade han vid Högre Konstindustriella skolan och gjorde studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nordafrika. Som betydande konstnär inom modernt svenskt måleri låter han sig inte inordnas under etikett och stilbegrepp. Hans stora produktion präglas av en spontan och temperamentsfull stil i lysande färgmönster. Erixsons måleri pendlar mellan häftig, närmast brutal uttrycksvilja och vek lyrism. Han är en grundarna av gruppen Färg och Form, vars primitivistiska falang han tillhörde. Med sprudlande berättarglädje återgav han sina upplevelser. Han hade en obetvinglig lust att dela med sig av allt han såg. Han inspirerades liksom Bror Hjorth både av folkkonst och medeltida muralmåleri men tog även intryck av tysk expressionism. Varmast talar han dock om Chaim Soutines konst.I mängder av målningar återgav han sin livsglädje, ytorna fylldes med snabbt fångade figurer. Under trettiotalet fylldes hans bildvärld av familjen och torpidyllen, ytorna blev större och helare. Under kriget målade han på smörpapper, inte bara av praktiska skäl, utan för att uppnå den glansiga ytan som oljan ger. Berättandet avtog på 50-talet när han tog intryck av spontanism, som under de följande åren för honom övergick till ett abstrakt spontant måleri.
Läs mer