"Disa drömmer"
Utförd 1954-56. Duk 310 x 365 cm.
Beställd av AB Bendix, Josephson & Co, Stockholm.
Märta Delin-Linnqvist, Stockholm.
Därefter inköpt av Svenska Tobaksbolaget AB (Swedish Match AB), Stockholm 1988.
Liljevalchs Konsthall (anordnad i samarbete med Sveriges Allmänna Konstförening), Stockholm, "Hilding Linnqvist", katalog 228, oktober 1957, kat nr 324, avbildad på omslag.
Bo Lagercrantz, "Hilding Linnqvist, beskriven sid 110-116, avbildad helsida sid 115.
Äkthetsintyg utfärdat av Märta Delin-Linnqvist, daterat den 22 december 1988 medföljer.
På 1950-talet fick Hilding Linnqvist en fantastisk beställning på en monumental målning som på flera sätt attraherade honom och gav honom en härlig utmaning helt i linje med hela hans konstnärliga verksamhet vid den tiden. Han hade skaffat sig en särskild monumentalateljé i Gröndal som gjorde det möjligt att med ett sinnrikt system av hissbara bommar hantera mycket stora beställningar. Han hade utvecklat sin teknik och det krävande skissarbetat samt skapat en grupp av hantverkare som biträdde honom.
Beställningen till "Disa drömmer" kom från den ärovördiga textilfirman Bendix, Josephson & Co som skulle fylla 100 år, deras chef Wilhelm Josephson ville till denna högtid ha en stor målning med motiv från Stockholms ström.
Centralt i motivet skildrar Linnqvist Stockholms Ström med friska fläktar som blåser över vattenytan, måsarna flaxar bland molnen och en livlig aktivitet råder vid kajen där allsköns frakttonage lastas, kanske fanns den jubilerande 100-åriga firmans gods med på båtarna. I förgrunden placerar han den drömmande flickan Disa och runt hela panoramat lindas hennes fantasifulla drömmar om textiliernas råvaror från världens alla hörn. Hilding Linnqvist nöjde sig denna gång inte bara med att måla, han låter också Disa berätta om sina drömmar i text, nedan några citat;
”Jag ligger i gräset i farmors gamla trädgård. Här är skönt och så många saker att fästa ögonen på vid rundeln i mittgången en liten pelare med silverkula av glas. Som i Lustiga huset på Gröna lund blir man bred i ansiktet när man ser sin spegelbild i den. Trädgårdsgången är kantad av skära snäckor och små statyetter av trä, målade och förgyllda sticker du upp ur grupper av penséer och förgätmigej. De föreställer Backus och Venus, en amorin med sin båge och en morian med guldfransad dräkt”.
”En het ökenvind dämpar de klara färgerna. Den öka ri styrka. Jag drivs med och tappar fotfästet i den lösa sanden. Jag flyger med en virvelvind högt upp i luften. Jag ser ett silverskepp i det blå. Men helt nära delas molnen av en stor matta i gult och rött som bäres bort av vinden. Den bär balar av bomull och där står muselmän i vita skjortor och burnuser. Mitt bland dem sitter en gammal man med skägg. Han sitter som en kung på sin tron på bomullsbalen omgiven av storvisiren och divanen. Ja, han är bomullskungen!”.
När målningen var klar beskrevs den av någon som 30-talsvitalism. Bo Lagercrantz skriver ”Tveklöst måste den räknas till Hilding Linnqvists allra mest virtuosa skapelser”. ”Disa drömmer” imponerar med sin kontrast mellan vila och livlighet, i förgrunden drömmer Disa så rofyllt, kinesen mediterar och de grekiska herdarna pysslar med sina får. Längre in i målningen vidtar den vilda ringdansen med ett myller av blommor, båtar, Stockholmsvyer och orientaliska utblickar mot fjärran länder. Koloriten är konsekvent i himlens och vattnets blå intensiva färg och det vita i moln, måsar och bomullsbalar ger en friskhet som är oändligt charmig. ”Disa drömmer” väckte stor beundran och Stockholms skoldirektion beställde en vävd version till Nytorpsskolan. Själva målningen hamnade så småningom i Tändsticksbolagets ägo i Stockholm där den glatt många besökare under åren.
Hilding Linnqvist hör till en av Sveriges mest betydande naivister och blev tidigt etablerad och känd för sina färgstarka kompositioner. Linnqvist var en nyckelfigur inom den lyriska naivismen i Sverige med ett måleri som frångick den tekniska perfektion som han skolats i. Flera svenska konstnärer anslöt sig till denna för tiden nytänkande inriktning. Efter studier vid Tekniska skolan och Konstakademin inspirerades han av Edward Munch och Ernst Josephsons sjukdomskonst, något som kom att leda honom mot ett friare och mer ohämmat måleri. Under 1920-talet genomförde Linnqvist ett flertal utlandsresor och hans kolorit blev ljusare och motiven allt mer detaljerade.
Han utförde senare målningar bland annat med kustmotiv samt porträtt. Vid 1940-talets början var Hilding Linnqvist en etablerad och uppburen konstnär, samt professor vid Konstakademien 1939-1941 och 1940 föremål för en stor utställning där.