Bror Hjorth

Ursprungligen i H.K.H. Prins Eugens samlingar, Waldemarsudde, Stockholm.
Sedermera återbördad till konstnären.
Därefter i konstnärens son, Ole Hjorths samlingar.

Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, omnämnd sid 53 samt upptagen i "Förteckning över viktigare konstverk", under år 1929, sid 196.
Erik Blomberg, "Bror Hjorth", 1942, avbildad halvsida sid 45.

Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.