Anders Zorn
Röd sand
Signerad Zorn och daterad 1903. Duk 118,5 x 94 cm.
Proveniens
Tidigare i brukspatron August Keirkners samlingar, Helsingfors (troligen inköpt på utställningen i Universitetets ritsalar, Helsingfors, 1907).
Därefter i fru Keirkners samlingar, Helsingfors.
Galleri Hörhammer, Helsingfors.
Deponerad och utställd på Zornmuseet i Mora ca 1948-1990.
Deponerad och utställd på Borås Konstmuseum 1990.
Återförd till Galleri Hörhammer 1990.
Beijers auktioner AB, auktion 43, Klassiska höstauktionen, 6 nov 1990, kat nr 347.
Privat samling (förvärvad på auktionen ovan).
Sotheby's, "The Swedish Sale", Stockholm, 28 mars 1996, kat nr 17 (avbildad helsida i färg samt katalogomslag i färg).
Privat samling (förvärvad på auktionen ovan).
Bukowski auktioner AB, auktion 522, Internationella höstauktionen, 4 dec 2001, kat nr 259.
Privat samling (förvärvad på auktionen ovan).
Utställningar
"The World Fair Exhibition", St Louis 1904.
Galeries Durand-Ruel, Paris, "Exposition Anders Zorn", 17 maj - 16 juni 1906, kat nr 25 (under titeln "Le Sable rouge", som utförd 1902).
"Gammalt och nytt", Uppsala 1906.
Universitetets ritsalar, Helsingfors 1907.
Hayward Gallery, London, "Dreams of a summer night", 10 juli - 5 oktober 1986, kat nr 112.
Kunstmuseum Düsseldorf, "Im lichte des Nordens", 26 oktober 1986 - 1 februari 1987.
Musée du Petit Palais, Paris, "Lumières du Nord -La peinture scandinave 1885-1905", 21 februari - 17 maj 1987, kat nr 141 (under titeln Sable rouge).
Nasjonalgalleriet, Oslo, "Nordiske Stemninger", 20 juni - 16 augusti 1987.
Stiftelsen Modums Blaafarvevaerket, Åmot, "Anders Zorn", 12 maj - 20 september 1990, kat nr 87.
Royal Academy of Arts, London, "1900 -Art at the crossroads", 16 januari - 3 april 2000, kat nr 57 (under titeln "Red Sand").
Solomon R. Guggenheim Museum, New York, "1900 -Art at the crossroads", 18 maj - 10 september 2000, kat nr 57 (under titeln "Red Sand").
Litteratur
"Små konstböcker No. 6. Anders Zorn. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen", avbildad helsida sid 51.
Tor Hedberg, "Anders Zorn 1894-1920", SAK, 1924, avbildad halvsida, Bild 43, sid 63.
Gerda Boëthius, "ZORN -Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören", 1949,
omnämnd sid 432-434, 468 samt 513, avbildad helsida, Fig. 233 samt upptagen i förteckningen under år 1903, sid 550.
Gerda Boëthius, "Zorn -Svensk och världsvandrare", 1959, avbildad sid 117.
Gerda Boëthius, "Zorn -Människan och konstnären", 1960, omnämnd sid 165.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar", (utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer), 1982, omnämnd sid 126-127 samt i noter sid 225 och 227.
Inger Fredriksson, "Anders Zorn -Mannen, Mästaren, Myten", 1984, avbildad helsida, sid 67.
Majt Banck, "Karlfeldt och Zorn", 1985, avbildad sid 22.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar" (utgivna av Birgitta Sandström), 2004, omnämnd sid 197-199 samt avbildad helsid i färg sid 198.
William och Willow Hagans, "Zorn in America. A Swedish Impressionist of the Gilded Age", 2009, avbildad helsida i färg.
Utställningskataloger:
Galerie Durand-Ruel, "Exposition Anders Zorn", avbildad, kat nr 25.
Hayward Gallery, London,"Dreams of a summer night", kat nr 112, sid 307 (text Pontus Grate).
Kunstmuseum, Düsseldorf, "Im lichte des Nordens".
Musée du Petit Palais, Paris, "Lumières du Nord -La peinture scandinave 1885-1905", kat nr 414, avbildad helsida i färg, sid 372.
Nasjonalgalleriet, Oslo, "Nordiske Stemninger".
Stiftelsen Modums Blaafarvevaerket, kat nr 87, avbildad sid 133.
Royal Academy of Arts, London, "1900 -Art at the crossroads", kat nr 57, avbildad helsida i färg, sid 127.
Solomon R. Guggenheim Museum, New York, "1900 -Art at the crossroads", kat nr 57, avbildad helsida i färg, sid 127.
Övrig information
Sommaren 1903 var en triumfens tid för Anders Zorn. Konstnärens Gustav Vasa-staty stod nu färdig på paradplats i närheten av Mora kyrka och dess storslagna invigning kom att bli en nationell manifestation i närvaro av kronprins Gustaf. Lokalpatrioten Zorn hade fått mer än han någonsin hade kunnat drömma om.
Zorn mindes det hela enligt följande i sina självbiografiska anteckningar: "Efter landshövdingens och Kronprinsens tal och sedan täckelset fallit överlämnade mig HKH från sin fader Nordstjärneordens kommendörskors, det jag då hastade hem att få på mig, innan de alla hann hem i gården. Denna dag var verkligen en av de stoltaste i mitt liv. Både konstnärer och press hälsade denna stod som den bästa i landet och en berömd tysk konstnär skrev i Zeitschrift für bildende Kunst att den uppvägde alla Berlins stoder tillsammans. Om också överdrivet var det ju välment. Mest kände jag min skulptörtriumf som målare, kanske också att lokalpatriotens triumf var störst. HKH fick sin faders porträtt av mig och fick tårar i ögonen.
Denna sommar var jag mycket flitig. Jag hade fått en modell som passade mitt målarkynne, en ung kulla från Utmeland, Örjas Ida 17 år, mycket fyllig och vit med ett friskt bondansikte och ytterst sunda ledgångar. Jag åkte med henne uppåt ån för att retuchera en tavla som redan blivit katalogiserad och utställd flera gånger. Morkarlbyfolk höll som bäst [på] med väglagning där jag skulle köra ner åt ån, så jag fick lov fara längre bort för att vilseleda deras möjliga nyfikenhet. Medan jag därnere sökte efter lämplig terräng, såg jag min modell i helt annan omgivning under en sälg vid åkanten och det lockade mig så att jag målade över den gamla tavlan och det blev i stället 'Röd sand'. 'Mira' och 'Kurre' var med som vakt mot nyfikna. Också gläfser 'Mira' till en dag, simmar över ån och bort bar det efter en nyfiken, på vilket enligt Idas utsago benen gick som lärkvingar. Tavlan blev ovanligt vacker och har hamnat i Finland".
I "Röd sand" har mästaren Zorn, till fullo, spelat ut alla de nyanser som fanns på hans konstnärliga palett, och i en ögonblicksbild förmedlas den sammantagna storheten. I den kära hembygden, på Prästholmen alldeles invid hemmet, har konstnären hittat ett tidlöst motiv som framgångsrikt låter honom utforska olika måleriska aspekter. Genom ett intrikat och välbalanserat linjespel och med ett frodigt grönskande och ljusfyllt friluftsmåleri som grund presenterar Zorn den unga kullan. Vattendraget med sin röda sandbotten sveper upp mot modellen, och den röda tonen tas upp av hennes hårband och skimret över huden. Samtidigt som hon tycks vilja gömma sig bland buskagets grenar accentueras kroppen genom grönskans inramning, och det solljus som fläckvis belyser huden får blicken att ytterligare dröja kvar vid den rundade kroppen. Det klarröda hårbandet framhäver ansiktet med dess intensiva uttryck. Motivet tycks vid första anblicken förmedla just det som konstnären alltid eftersträvade, ett direkt utsnitt ur verkligheten. Samtidigt ryms där en gåtfullhet. Vad ser hon? Varför tvekar hon där på slänten? Kanske har konstnären i sin kulla hittat ekot av ett populärt klassiskt motiv, nymfen Dafne som förföljd av den förälskade Apollon flyr till sin far, flodguden Peneus, och vädjar om hjälp att undkomma. Enligt myten förvandlades hon till ett lagerträd, och just förvandlingsögonblicket, där flickans höjda armar blir grenar och löv, är det ögonblick som oftast skildras. Den tidlöshet som präglar konsthistoriens stora verk är närvarande i den aktuella målningen, där Zorn frambringar sin hyllning till kvinnokroppen som naturens främsta skapelse.
Ur Gerda Boëthius i ”ZORN”. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören”, 1949:
"Återkommen till Mora kom han också genast in i arbetstagen och tog först upp de problem på Prästholmen, som han kretsat kring de sista åren. Det blev obestridligt huvudverket i denna starka, måleriskt upplevda serie som han nu utförde, ”Röd Sand”. Den förenar mycket av det som han varit inne på i skisserna, men samtidigt har han framhävt det röda inslaget. Sanden är inte längre gulröd, den är röd, en målerisk stegring av verkligheten, som ger det väsentligaste inslaget i det sällsynt rika färgackordet.
Det kan ifrågasättas om Zorn någonsin gjort en mera helgjuten, intensivt behärskad, inspirerad och samtidigt strängt komponerad sak av denna art. Ju mer man fördjupar sig i målningen, desto rikare framträder innehållet. Flickan är Karlfeldts poetiska huldra, som gläntar mellan trädstammarna, men här finns ej ett spår av paradromantik. Han har känt och upplevt den verkliga romantiken utan tyskt ”Tiefsinn” eller den stilisering, som det högromantiska nittiotalet ofta introducerade med sin litterära apparat.
Upplevelsen var så stark hos Zorn att den blev en verklighet. Det lönar sig att analysera konstverket, ej minst därför att så många av hans kompositionselement och färgproblem lösts perfekt, samtidigt som han gjort allt för att tavlan skulle verka omedelbar och som ett utsnitt ur verkligheten. Hur kunde han ej le då någon ytlig betraktare, utan djupare insikt om konst, tog en sådan sak för en tillfällighet, en ytlig skildring av den påtagliga världen!"
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer