Norrköping utanför Kronborgs slott vid Helsingör
Signerad J. Hägg och daterad 1918. Duk 100 x 150,5 cm.
Jacob Hägg återkom ofta till Norrköping som motiv i sina marinmålningar. Norrköping sjösattes 1858 och var den absolut sista av de seglande stridsfartygen i den svenska flottan och systerfartyg med fregatterna Eugenie, Josephine och af Chapman. Hon representerade en fartygstyp som inte ändrats mycket sedan Napoleonkrigen ett halvt sekel tidigare. Hon var ett vackert och välseglande fartyg och utnyttjades under sin aktiva tid huvudsakligen som utbildningsfartyg för kadetter, matroser och skeppsgossar. När Norrköping var fullt rustad för en längre expedition, bestod besättningen av totalt 340 man, normalt under befäl av en yngre kommendörkapten. Besättningen bestod av fem olika kategorier: 10 officerare, 3 civila (läkare, präst, proviantförvaltare), cirka 30 underbefäl och hantverkare (kadetter, styrmän, konstaplar, skeppare, marinunderofficeren, uppbördstimmerman, timmermän, segelsömmare, tunnbindare, smed) samt cirka 300 man i gemenskapen (trumslagaren, marinsoldater, matroser, jungmän, artilleribåtsmän, båtsmän, skeppsgossar). Fulla förråd innebar att man medförde färskvatten för 3 månader samt ettersaltat kött och torkade ärtor (huvudmålet varje dag bestod alltid av ärtsoppa) för 6 månader. Norrköping blev på äldre dagar kasernfartyg för skeppsgosseavdelningen i Marstrand och höggs upp 1939.
Informationen hämtad ur "Marinmålaren Jacob Hägg" av Christer Hägg.