Måleriet har liksom musiken en överraskande förmåga att formulera den subtilaste känslan, minnet och livet, på ett sätt som får det skrivna språket att verka klumpigt och okänsligt. I Meta Isaeus-Berlins målning ”Varför gjorde de så?” finns en mullrande ogenomtränglig berättelse som kokar under ytan. Och ändå föreställer målningen, på ett plan, bara en sängkammare med två sängar bredvid varandra. Men i färgen, formen, det täta, avvisande i bilden finns en spänning och en hotfull kraft. Titeln, förstärker dramat och omringar berättelsen.
Målningen gjordes samma år som installationen ”Återblickens transparance”, ett verk där välbekanta möbler, stolar och bord gjorda i tunnaste organza fyllde ett rum och fick det att upplösas och lyfta, sväva från grunden. Ljuset bleknar och minnet och kraften sviker. Just då kommer måleriet in som en ny kraft och lockar Meta Isaeus-Berlin med färgens möjligheter att uttrycka känsla med en annan sensualitet och textur. All den erfarenhet som installationen burit, överfördes och berikade hennes måleri. Med flödande kraft öppnades en ny väg.

Monica Nieckels