17
191660

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
500 000 - 700 000 SEK
44 700 - 62 600 EUR
45 800 - 64 100 USD
Klubbat pris
850 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

"Jardin nr II" (I trädgården, Fontenay-aux-Roses)

Signerad Hjertén. Utförd 1920. Pannå 32,5 x 41 cm.

Proveniens

Dr Fredrik Celsing, Katrineholm.

Utställningar

Moderna museet, Stockholm, "Sigrid Hjerten - en retrospektiv utställning av målningar", april - maj 1964, utställning nr 38, kat nr 46.

Litteratur

Carl Palme, Bonniers Konstböcker, "Sigrid Hjertén", upptagen under 1920, sid 36.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén", jämför "I trädgåden", sid 119.

Övrig information

Jämför "I trädgården" (Sömnad), 1920, Fritz H Erikssons samling.

När familjen Hjertén/Grünewald år 1920 återvänder till Paris efter nästan ett decennium i Sverige, ackompanjeras de av Isaacs syster Bertha, som ändrar sitt namn till Berthe efter ankomsten till Frankrike. De söker boende och ateljé i Paris, men priserna har gått upp sedan de sist var i staden, då som elever till Matisse. De söker sig utanför stadens bullrande kvarter och slår sig ner i Fontenay-aux-Roses, sydväst om Paris. Det är en lugn och blommande förort där familjen bosätter sig i ett hus med trädgård. Berthe hjälper till med sonen Iván vilket gör att Sigrid får bättre möjligheter att måla.

Sedan Iván föddes 1911 återfinns han ofta i moderns målningar. Hennes motivsfär håller sig naturligt till närmiljön, då Isaac ofta är på resande fot och hon själv är hemma. Sigrids längtan ut manifesteras dock i måleriet och ofta inkorporerar hon utblickar genom ateljéfönstret i hennes bilder av sonen. Efter återkomsten till Frankrike fortsätter människorna som står henne nära att figurera i hennes konst. Berthe, tillsammans med sonen Iván, blir något av en favoritmodell.

”Jardin nr II (I trädgården, Fontenay-aux-Roses), visar Berthe och Ivan i trädgården. Iván sitter uppkrupen på en stol, djupt försjunken i en bok. Berthe, iförd en prickig sommarklänning, koncentrerar sig på sömnaden. Hennes mörka hår hålls på plats av en klarröd sjalett som står i skarp kontrast mot den solbelysta trädgårdssoffan. På det lilla cafébordet står en bricka med godsaker, lugnet och tystnaden hägrar och stadslivet i Paris känns avlägset.

Med denna målning uppvisar Sigrid sin utmärkta kompositionsförmåga. Den skissartade stolen i förgrunden skapar en rumslighet, tillsammans med grönskan som bäddar in trädgårdens väggar och avgränsningar. Konstnären tillåts briljera i sin färgbehandling när hon låter kontrastfärger stå mot varandra och skapa ett spänningsfält som vibrerar. Lugnet till trots skapar färgerna liv och glädje och Sigrid låter oss ta del av ett lyckligt och idylliskt ögonblick av familjen Hjertén/Grünewalds franska sejour.

Formgivare

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer