John Bauer
"Bergaporten"
Signerad John Bauer. Utförd 1918. Akvarell, tusch, täckvitt och blyerts på papper 23,5 x 24,5 cm.
Utställningar
Konstakademien, Stockholm, "John Bauer -Minnesutställning", oktober 1934, kat nr 306.
Övrig information
Harald Schiller skriver i ”John Bauer –Sagotecknaren” från 1942: ”Då var det den världsberömde ryske balettmästaren Michail Fokin, som då han 1913-14 gästade Stockholm gav Bauer uppslaget till en balett med motiv ur sagoillustrationerna. Den svenske konstnären skulle skriva libretton och dessutom göra skisser till dekorationer. Huvudrollen skulle Fokin själv utföra på operan i Stockholm.
Helt naturligt blev Bauer utomordentligt intresserad av förslaget. Han satte genast i gång med arbetet och utformade en libretto med namnet ’Bergakungen’. Handlingen rör sig om en ung vallflicka, i vilken stortrollet blir förälskad och för den skull med sitt guld lockar in till sig i berget, där han med alla medel söker få henne att glömma vallpojken. […] Till slut börjar trollens tålamod att tryta och i hotfulla flockar storma de fram emot flickan, som med sina svaga små fingrar söker öppna bergadörrens lås. Med ens springer dörren upp, och där står vallgossen med ett trollsvärd, som han fått av skogsgläntornas härskarinnor grönflickorna. Ett ögonblick äro emellertid trollen nära att segra. Vallgossen släpper sitt mäktiga svärd för att taga flickan i famn med den påföljd, att trollen segervissa storma an. Då bryter solen in genom den väldiga kopparporten och därmed äro de slagna. Motivet är otvivelaktigt väl funnet och skulle i Bauers dekorationer fått en värdig inramning (till musik av Hugo Alfvén). Färgskalan på de två levande utkasten äro hållna i övervägande grårött och ärggrönt. De pelarlika furorna och de monumentalt formade skogsväggarna med i ena fallet den tunga bergporten, i den andra den i skymningen svagt silverglänsande vattenspegeln visa en god teaterdekorations alla förtjänster”.
Katalognumret är, med största sannolikhet, utfört i samband med arbetet inför ”Bergakungen”. Kompositionen i sin helhet framstår som en scenbild eller teaterkuliss. De kolonnliknande flankerande trädstammarna, vilka känns igen från flertalet av Bauers kompositioner, utgör en starkt vertikal verkan vilken tonar ned horisontaliteten i motivet där trollet kikar fram bakom den väldiga tunga bergaporten.
Formgivare
John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.