Kan inte nå servern
38A
151597

Gösta Adrian-Nilsson

(Sverige, 1884-1965)
Utropspris
600 000 - 800 000 SEK
53 700 - 71 600 EUR
54 900 - 73 300 USD
Klubbat pris
720 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Gösta Adrian-Nilsson
(Sverige, 1884-1965)

Gul figur

Signerad GAN. Utförd 1917. Duk 47 x 39,5 cm.

Tilläggslista

Troligen utförd 1916.
Proveniens: Järnhandlare Yngve Andrén, Tomelilla.
Galerie Bel'Art, Stockholm.
Dubblerad duk.

Proveniens

Järnhandlare Yngve Andrén, Tomelilla.
Galerie Bel'Art, Stockholm.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN-retrospektivt" , 1958, kat nr 35.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN 1884- 1984", kat nr 59.

Övrig information

A tergo påskrift " Goliat med slagruta sökande vägglöss, medan rusiga patriarker lova djäklar i topp".

Efter utlandsstudier i Köpenhamn och Berlin återvänder GAN till Lund i augusti 1914. Under dessa resor hade GAN kommit i kontakt med såväl kubistiska som expressionistiska och futuristiska strömningar. Sålunda konstnärligt revitaliserad begynner han nu på allvar arbeta med sin egen högst personliga stil, präglad av dessa resors intryck. Tidiga resultat av hans formexperiment fanns till beskådande på utställningen "Schwedische Expressionisten" på Herwarth Waldens berömda galleri Der Sturm i Berlin 1915. Det skulle dock dröja till september 1916 innan GAN för första gången ställde ut i Stockholm och då genom Carl Gummesons försorg i dennes galleri vid Strandvägen. 1917 blev ett sällsynt produktivt år, då bl. a hans sjömansmåleri slog ut i full blom med en imponerande serie tavlor som visades på utställningen Sjömanskompositioner på Gummesons konsthall i januari 1918. I sitt eget företal till utställningen förefaller GAN själv vilja trotsa gängse konventioner när det gäller den egna konsten, och han tar avstånd ifrån termer som impressionism eller expressionism eller för den delen "överhuvud -istisk mening". För en betraktare i våra dagar står också klart och tydligt att GAN:s konst i sin helhet trotsar gängse beskrivningar och endast kan betraktas i sken av sin egen unika framtoning. Det är inte för inte som Museichef Jan-Torsten Ahlstrand använder epitetet "modernistpionjären från Lund" i beskrivningen av GAN. Att GAN trots stundtals påtagliga motgångar ändå närde en förhoppning om framtida konstnärliga segrar märks i det stycke som avslutar företalet till utställningskatalogen: "Ty kan en ny skönhet vinnas genom att en nedärvd fördom brytes, då skall denna fördom brytas, ty sådan är lagen, som den motsträviga mänskligheten i alla tider måst tvingas att lyssna till och - slutligen - med tacksamhet erkänna som gåva". ”Gul figur” målades under det mycket produktiva året 1917. Motivet imponerar genom sin kompositionen präglad av såväl den italienska futurismens rörelsestudier som kubismens fragmenterade bildrum. Den gula gestalten framstår i sin idealiserade form som en fulländning av maskulinitetens väsen. Han flankeras av sjömän som utövade en oemotståndlig dragning på GAN, både erotiskt och konstnärligt. Rena starka oblandade färger skapar en omedelbar kontrastverkan gentemot den näst intill svarta bakgrunden. Motsatsförhållandet inte bara förstärker färgernas lyskraft utan tillför också kompositionen spänning. Detta för GAN så typiska spel med paletten kom att bli något av ett signum för konstnären. GAN:s intryck av Kandinskys "Komposition 6" på "Erster Deutscher Herbstsalon" i Berlin, hösten 1913, sägs ha påverkat GAN i dennes färgsättning av sina modernistiska kompositioner. Enligt Ahlstrand var Kandinskys målning GAN:s första direkta erfarenhet av en helt abstrakt målning och upplevelsen bör ha satt djupa spår hos GAN som under dessa kritiska år lägger grunden till sin modernistiska konstutövning.

Formgivare

Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.

Läs mer