"Slätten vaknar / La pleine se réveille"
Signerad CK. Troligen utförd 1934. Duk 82,5 x 114,5 cm.
Tidigare i Fröken Marika Paulis samlingar, Stockholm.
Bukowski Auktioner, 1985, katalog 435, kat nr 204.
Troligen utställd på Galerie Billiet, Pierre Vorms, Rue la Boétié 30, Paris, 1936.
Ramen utförd av konstnärens hustru Ruth.
I slutet av 1920-talet träffade Carl Kylberg konstnären Hadar Jönzén och de två utvecklade en varm vänskap. Jönzén hittade något i Kylbergs måleri som han inte funnit under alla sina utlandsår och han fick "ett nytt hopp om modernt måleri". Förutom konsten delade de båda vännerna många andra intressen såsom kristendom, litteratur, nyindisk filosofi och existensiella frågor. Jönzén kom även med praktiska råd som var av stor betydelse för Kylberg.
Ramarna var ett problem för Kylberg, av ekonomiska skäl kunde han inte unna sig annat än smala fabrikslister. Jönzén kom då med rådet att köpa rålister och göra ramarna själv. Så föddes idéen till de typiska ramarna som finns på de flesta Kylbergmålningar. Ofta var det just Jönzén och konstnärens hustru Ruth som sågade och snickrade ihop ramarna av omålade lister. Därefter förgylldes de eller bronserades. Denna enhetlighet i ramvalet var mycket välgörande på de stora utställningarna förutom att de utgör ett kännemärke för Carl Kylbergs konst.
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer