8 DALER SM 1659. Karl X Gustav.
Koppar, ca 60 x 34 cm. Myntort: Avesta. Medföljer senare underrede av ek (längd 65, bredd 39, höjd 60 cm).
Gammal repa.
Proveniens
Hirsch Mynthandel, Stockholm 11/11 1978, katalog nr 9, katalognummer 119.
Exemplaret härrör sannolikt från den plåtmyntskatt, som år 1901 påträffades vid muddringsarbetet i floden Düna i Rigabukten.
Litteratur
Ahlström, Almer, Hemmingsson, Sveriges mynt 1521-1977, Stockholm 1976, SM 45.
Axel Wahlstedt, De stora plåtmynten. Numismatiska meddelanden XXV, 1930, sid. 45, nämns auktionens 8 daler infällt som skiva i ett rökbord.
Övrig information
De svenska plåtmynten av koppar tillhör världens största mynt. P.g.a. brist på myntsilver användes från 1624 även koppar som svensk myntmetall. Från 1644 tillverkades plåtmynt i Avesta. Världens största mynt, med valören 10 daler SM (silvermynt) och en vikt av 19,7 kg, tillverkades i Avesta under åren 1644 och 1645 i 26.774 exemplar, varav endast åtta finns kvar idag. Plåtmynten fungerade både som mynt och vara, vilket innebar rätt att använda metallen till annat ändamål. Tiodalern exporterades bl.a. som koppar till Ryssland. Tiodalern var för tung för den normala penningcirkulationen och 1649 beslutade rådet att prägla lägre valörer: 1, 2, 4 och 8 daler. Enligt myntförordningen från 19/4 1649 skulle en 8 daler SM väga 14,492 kg, och är således världens näst största mynt. Plåtmynten upphörde att vara lagligt betalningsmedel 1777, men 1786-1809 återupptogs tillverkningen för exportändamål.
Enligt A. Wahlstedt (1930) inventering av bevarade mynt 1930 var drygt 40 exemplar kända av 8-dalrar från året 1659. Numismatikern Bertel Tingström har senare bekräftat förekomsten av 24 exemplar av dessa.