Franciscus Gysbrechts
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
Vanitasstilleben
Otydligt signerad ....Gysbrechts i nedre vänstra hörnet. Uppfodrad duk 117 x 135,5 cm.
Thick varnish. Retouches all over the surface.
Proveniens
Rapps Konsthandel, Stockholm. (Som ett verk av Cornelis Norbertus Gysbrechts). Inköpt 1954, därefter i arv.
Utställningar
Rapps Konsthandel, Stockholm, 1954, avbildad i utställningskatalogen, ill kat nr 12.
Övrig information
Mycket lite är känt om den holländske eller möjligtvis flamländske konstnären Franciscus Gysbrechts. Troligtvis var han nära släkt med den samtida målaren Cornelis Gysbrechts som föddes omkring år 1610 i Antwerpen och var verksam mellan år 1659 och
1675, först vid det danska hovet och därefter för de högre stånden i Stockholm. Även Franciscus hade sannolikt anknytning till såväl Antwerpen som Köpenhamn och var även konstnärligt närbesläktad med Cornelis, men använde sig av ett något yvigare
och mer frispråkigt uttryck i sitt måleri. Franciscus Gysbrechts målade blomsterstilleben, trompe l'oeilmotiv och vanitasbilder. Vanitasmåleriet hade sitt främsta ursprung i holländska Leiden, beläget vid Nordsjökusten mellan Haarlem och Haag, där
Franciscus Gysbrechts blev medlem av Lucasgillet år 1674. I Leiden utvecklades under 1600-talet ett detaljrikt måleri med en motivkrets som var mycket starkt präglad av kalvinismens stränga livsåskådning. Vanitasmotiven var ägnade att illustrera
livets förgänglighet och uppmana betraktaren till eftertanke. Kalvinismens starka motstånd mot världsliga ting och fåfänga uttrycktes i måleriet med ett rikt symbolspråk för hela den mänskliga existensens bräcklighet och tidens oundvikliga
flyktighet. Dödskallen och timglaset eller fickuret är typiska inslag i vanitasmotiven liksom, märkligt nog, veteaxet som tvärtom symboliserar det eviga livet.
We are grateful to Fred Meijer of the Rijksbureau voor Kunsthistorische Documentatie, the Hague, for proposing the attribution to Franciscus Gysbrechts on the basis of photographs.