Jacob Hoefnagel, tillskrivna

Stilistiskt visar porträtten stora likheter med holländaren Jacob Hoefnagels porträttkonst. Hoefnagel arbetade som hovmålare hos Rudolf II i Prag framförallt som miniatyrist med djur- och växtbilder som specialitet i en vetenskapligt exakt naturalism. Efter slaget på Vita berget i Prag 1620 var han tvungen att fly landet på grund utav sitt protestantiska ställningstagande, troligtvis till Holland där han hade inflytelserika släktingar bl a skalden Constantin Huygens. Han stod också i förbindelse med Louis De Geer genom vars förmedling han kom till Sverige. År 1622 var han bosatt i Göteborg där han blev rådman och 1624 justitiepresident. Han kvarstod på denna post till år 1627. Hoefnagel var den mest betydelsefulla utländska konstnär verksam i Sverige före drottning Kristinas regeringsperiod.

Endast ett fåtal porträtt av Hoefnagel är kända, alla utförda i Sverige som tex de välkända bystporträtten av Gustaf II Adolf och hans gemål Maria Eleonora från ca 1624, för vilka han erhöll 150 riksdaler samt en guldkedja av kungen. (K E Steneberg, "Jacob Hoefnagels Gustaf Adolf porträtt" i Tidskrift för konstvetenskap, XVI, 1932, sid 1-15, (Svenskt konstnärslexikon, III, 1957, avbildad i färg, helsida motsida 156) respektive (K E Steneberg, "Ett Maria Eleonoraporträtt av Jacob Hoefnagel", i Tidskrift för konstvetenskap, XXV, 1944 sid 93-99) från ca 1624, för vilka han erhöll kungens medalj. Porträttens detaljskarpa torra sakliga teknik avslöjar en miniatyrmålares hand. I karakteristiken står dessa porträtt betydligt högre än andra porträtt av kungaparet som bevarats till vår tid.