Gustaf Lundberg
För konditionsrapport kontakta specialist
"Grevinnan Christina Margareta Augusta Törnflycht" Grevinna Wrede-Sparre af Sundby (1714-1780) "En Marchand de Marmotte"
Utförd 1739. Pastell 82 x 64 cm. Snidad och förgylld originalram.
Proveniens
1739 beställd av greve Carl Gustaf Tessin, Paris, sedan i gåva till dess grevinna, Ulla Sparre; 1757 överfört från Hessensteinska palatset i Stockholm till grevinnan Ulla Sparres skönhetsgalleri på Åkerö; 1770 Carl Gustaf Tessins konkursbo, Åkerö; 1770 genom köp Tessins systerson greve Fredrik Sparre, Åkerö; därefter i arv till dottern grevinnan Ebba Sparre, Åkerö; 1829 genom köp direktör Carl Abraham Arfwedson, Åkerö; därefter i arv till nuvarande ägare.
Utställningar
Nationalmuseum, Stockholm, "1700-tal - tanke och form i rokokon", 5 okt 1979 - 6 jan 1980, kat nr 666, avbildad sid 221.
"Carl Gustaf Tessin och porträttkonsten", Utställningskatalog, Nationalmuseum, Stockholm. 5 sep 1995 - 7 jan 1996, avbildad plansch 25, sid 41.
Litteratur
Sixten Strömbom, "Index över svenska porträtt 1500-1850", band II, 1935/43, sid 870.
Svenska Hem i ord och bilder 1920, avbildad sid 134.
Gunnar W Lundberg, "Ett rokokoporträtt och dess tillkomst", Nordiska museets och Skansens årsbok Faraburen 1960, avbildad sid 137.
Gunnar W Lundberg, "Carl Gustaf Tessins konstsamling på Åkerö", Tryckt för Tessinsällskapets medlemmar, omnämnd sid 21.
Merit Laine och Carolina Braun, "Gustaf Lundberg 1695-1786 - En porträttmålare och hans tid", 2006, avbildad helsida bild 46, sid 154. omnämnd sid 152 ff.
Neil Jeffares, "Dictionary of pastellists before 1800", 2006, omnämnd sid 365. (med felaktiga mått)
Övrig information
Bruket att högreståndskvinnor lät avbilda sig som enkla herdinnor och bondkvinnor kan tyckas främmande men hade traditioner ända från antiken men fick förnyad popularitet i början av 1700-talet. Porträttypen hade starka litterära kopplingar med rötter i antikens pastorala diktning.
Savojarderna från alptrakterna i Savojen i gränslandet mellan Italien och Frankrike var jordbrukare men försörjde sig under vintern ofta såsom marknadsgycklare vandrandes mellan de franska städerna. Trots deras ofta mycket hårda levnadsvillkor framstod savojarderna som moraliska föredömen och ett skimmer av ömma och ädla känslor omgav dem. Alpmiljön ansågs ha god inverkan på kärleken och savojarderna lyftes fram som föredömen i anspråkslöshet. Vanligtvis avbildades de med attribut som camera obscura (tittskåp) eller en låda i ett snöre runt halsen där de förvarade tama murveldjur som de hade dresserat att dansa till musik. Murveldjuret betraktades under 1700-talet som en kvinnlig symbol. Savojardskans kvinnlighet symboliserades av murmeldjuret i tryggt förvar i sin låda i ett snöre kring kvinnans hals.
Porträttet av Augusta Christina Törnflycht utfördes i Paris 1739 och är Gustaf Lundbergs första kända porträtt ”en savoyarde”. Augusta Christina var Carl Gustaf Tessins svägerska och det var Tessin själv som lät beställa porträttet av Gustav Lundberg i Paris. Porträttet är till synes en gåva från Lundberg. Enligt Tessins räkenskaper fick Lundberg i gengåva en guldklocka värd 400 livres med ett snöre där till värd 15 livres. Porträttet fick en förgylld bildhuggareram för 65 livres och målningen värderades 1741 vid transporten till Stockholm till 480 livres.
Carl Gustaf Tessin beskriver på ett ovanligt tydligt sätt sin roll inom porträttkonsten och i synnerhet sin relation till Lundberg i ett brev 1745 till kronprinsessan Lovisa Ulrica: ”Jag är idéernas man, Lundberg har talangen. Jag anger emblem, han målar dem: jag dikterar, han odödliggör”.
Tessin och Augusta Christina hade under en period haft ett frostigt förhållande och Augusta Christina fann Tessin påträngande och Tessin kallar henne ”en smula difficil”. Innan Tessins avresa till Paris hade de dock försonats.
Bukowski framför ett stort tack till Tessinkännaren fil kand Roger de Robelin som välvilligt bidragit med upplysningar.