Kan inte nå servern
267
77147

Fernand Léger

(Frankrike, 1881-1955)
Utropspris
5 000 000 - 7 000 000 SEK
447 000 - 626 000 EUR
458 000 - 641 000 USD
Klubbat pris
4 600 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Fernand Léger
(Frankrike, 1881-1955)

"Composition murale"

Signerad F. Leger och daterad -37. Duk 60 x 81 cm.

Proveniens

Inköpt i Finland direkt av konstnären.
Privat samling.

Övrig information

Fotocertifikat medföljer från Irus Hansma, daterat Paris september 2009. "Composition murale" kommer att inkluderas i tillägget till Irus Hansmas Catalogue Raisonné de l’œuvre Peint de Fernand Leger.

Fernand Léger var en av 1900-talets stora pionjärer – en nyuppfinnare av formen och en lysande kolorist. Hans målningar utmärktes av cylindriska och kurvade former med tydliga konturer och starka färgkontraster. Han satte djupa spår i konsthistorien både som målare och teoretiker. Den mycket frispråkige och i fysiken kraftfulle Léger föddes 1881 i Argentan i Normandie. Hans far som var lantbrukare och kreaturshandlare avled när sonen endast var fyra år gammal och han uppfostrades endast av sin mor. Léger visade tidigt talang för teckning men försummade dock studierna. Vid 16 års ålder lämnade han skolan i Argentan för att arbeta som lärling hos en arkitekt i Caen. Tre år senare reste han till Paris med ekonomisk hjälp av två konstnärer från hans hemstad, André Mare och Henri Viel. Léger lyckades bli antagen vid Ecole des Arts Décoratifs men kom inte in vid Ecole des Beaux-Arts. Han tog även lektioner på Académie Julian och följde kurserna i Léon Gérômes och Gabriel Ferriers ateljéer. Samtidigt arbetade han för sitt uppehälle som ritare hos en arkitekt och även som retuscherare hos en fotograf. Efter en kraftig lungsjukdom for han på konvalescens till sin vän Henri Viel på Korsika. På denna ö upptäckte han för första gången det intensiva medelhavsljuset.

Tillbaka i Paris bosatte sig Léger i ”La Rûche”, en byggnad med billiga konstnärsateljéer. Här träffade han avantgardets konstnärer och poeter, däribland Alexandre Archipenko, Robert Delaunay, Marc Chagall, Henri Laurens och Amedeo Modigliani och det var vid denna tidpunkt, 25 år gammal, som han började arbeta på allvar som konstnär. 1907 upptäckte han Paul Cézannes konst vid dennes retrospektiva utställning på ”Salon d’Automne”, vilket blev avgörande för Légers fortsatta konstnärskap. Han målade 1909 ”La Couseuse” som var hans första kubistiska målning och starkt påverkad av Cézanne. I målningen ”Nus dans la Fôret” från 1909-10 skapade Léger en egen version av kubismen, som hans kritiker kallade skämtsamt för ”tubism” eftersom det fanns alldeles för många cylindriska former. Färgskalan under denna första period gick i jordnära och gråa toner. I början av 1910-talet närmade sig Léger den abstrakta konsten, där motiven upplöstes i olika geometriska former. 1913 målade han sin första non-figurativa målning och avvek därmed från kubismen. Efter freden 1918 ändrades Légers färgskala radikalt till att nå maximal intensitet. Han utropade i skriften ”Fonctions de la Peinture”: ”Vi kan inte leva utan färg, dess påverkan är psykologisk … den är ett socialt och mänskligt behov … Efter tårarnas och dödens tid kommer återuppbyggnaden”. Légers inspirerades vid denna tid av efterkrigstidens framtidsoptimism och maskinernas progression. I sina målningar använde han sig av mekaniska former och kallades därför ibland för ”maskinmålaren”.

1924 startade Léger sin konstskola, Académie Moderne, vilken blev Europas modernaste undervisningsplats för unga konstnärer. Bland den första elevkullen fanns ett flertal skandinaver, bland andra Otto G. Carlsund, Franciska Clausen, Waldemar Lorentzon och Erik Olson. Vid denna tid blev muralmåleriet en viktig del i Légers fortsatta konstnärskap. Han ville få ut bilden på gatan, täcka stadens byggnader med gigantiska färgkompositioner. ”Varför är det endast de högre klasserna som äger våra målningar. Alla borde få njuta av färgens och formens magi. Låt oss få ut målningarna på gatan” utropade han. Léger utförde sina första abstrakta muralmålningar till den stora utställningen Art Déco i Paris 1925. De unga svenska eleverna Otto G. Carlsund och Erik Olson fick under de följande åren arbeta i Légers ateljé med att förstora lärarens skisser och mindre oljor till större monumentalmålningar. Därefter var det inte förrän till 1937 års Världsutställning i Paris som Léger fick en ny stor mural uppgift. Léger utförde till utställningen den stora ”Le transport des forces”, vilken visade ett kraftverk av geometriska former som kontrasterar mot en regnbåge och ett vattenfall intill moln och sjöar. Efter Världsutställningen fick han tillfälle att utföra ett flertal muralmålningar runt om i världen.

Denna aktuella målning ”Composition murale” från 1937 var avsedd till en större muralmålning. Den är nästan identisk med ett verk från samma år med titeln ”Les deux poupées” (60x92cm) och har stora likheter med ytterligare två målningar, ”Fleur et poupées” (89x130 cm) och ”Composition à la fleur” (186x250 cm), vars motiv är spegelvända. Dessa tre verk finns med i Fernand Légers Catalogue Raisonné utgiven av Adrien Meaght 1996 och även denna målning kommer att ingå i en utvidgad Catalogue Raisonné.

”Composition murale” visar hur Léger efterhand renar sina former och skalar av alla oväsentligheter till största möjliga förenkling. Formerna och de rena färgerna koncentreras, förtätas och sammanfogas med varandra genom stora plana ytor mot en monokrom bakgrund. Målningen visar prov på Légers nytolkning av klassiskt stillebenmåleri med inslag av det kubistiska formspråket.

Formgivare

Fernand Léger föddes i Argentan, norra Frankrike. Anses vara en av den moderna konstens stora förgrundsfigurer. Fadern var boskapsuppfödare men icke desto mindre utmärkte Fernand Léger sig som en duktig tecknare. Han gjorde redan som mycket ung praktik på ett arkitektkontor i Caen och kom så småningom att nå Konstakademin i Paris. 1900-talets början var en omvälvande tid, inte minst i konstens värld. Fernand Léger slog sig 1907 ner i Montparnasse där han umgicks med Robert Delaunay och Marc Chagall. Under denna period kommer han att med Cezanne som ledstjärna utveckla sin högst egna stil - George Braque och Pablo Picasso var givtvis både sporrar och inspiratörer. Det kubistiska måleri Fernand Léger utvecklar under denna period bygger på kontrast mellan färg och form. 1913 får han genom tidigare utställningsframgångar ett mycket lukrativt kontrakt med den då kände galleristen Daniel Henry Kahnweiler. Tyvärr kommer första världskriget att innebära ett avbräck i Fernand Légers karriär, han kallas själv till fronten, överlever men tiderna under och efter kriget är svåra. 1920-talet är Fernand Légers stora decennium när det gäller kreativitet, han inspireras av det nya "moderna livet" och på hans dukar synes den "nya realismen" växa fram: det industriella samhällets framgångar inspirerar, maskinerna, byggnaderna och tekniska föremål framställs såsom plastiska skönheter. Människan tar form av en geometrisk figur. Fernand Léger ger sig även i kast med film och presenterar 1924 "Le Ballet Mechanique". Han grundar även under 1920-talet sin egna akademi "Academie Moderne" - denna akademi har under årens lopp huserat flertalet stora svenska konstnärer, bl a Erik Olson, och Waldemar Lorentzon. Under 1930-talet vidtar en lite lugnare period där Fernand Léger bygger vidare på landvinningarna från 1920-talet, stora stilleben och överdimensionerade figurer befolkar dukarna. Det bistra "klimatet" i 1930-talets Europa får honom att flytta till New York där han kommer att tillbringa så gott som hela 1940-talet. New York blir ett mycket dynamiskt konstnärscentrum under andra världskriget - många stora europeiska konstnärer finns på plats och 40-talet blir också en av de mer kreativa perioderna i Fernand Légers liv. Efter kriget återvände han till Frankrike där han förutom att återuppta de tidigare verksamheterna även gick med i kommunistpartiet. Fernand Léger var verksam in i det sista och har förärades strax efter sin bortgång med ett eget museum, Musée Fernand Léger/Biot. Han finns representerad i de flesta stora museisamlingar världen över.

Läs mer