Kan inte nå servern
160
69613

Lennart Rodhe

(Sverige, 1916-2005)
Utropspris
12 000 - 15 000 SEK
1 060 - 1 330 EUR
1 090 - 1 370 USD
Klubbat pris
10 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Lennart Rodhe
(Sverige, 1916-2005)

"Skådespelerskan"

Signerad Rodhe med monogram och daterad -44. Pannå 47 x 35 cm.

Tilläggslista

Rätt titel är "Skådespelerskan"

Proveniens

Thomas Millroth

Litteratur

Thomas Millroth, SAK publikation 98, "Lennart Rodhe", jämför "Skådespelerskan med hunden" 1944, avbildad sid 19.
Thomas Millroth, "Rum utan filial ? 1947-års män", sid 66-68.

Övrig information

Lennart Rodhe har många gånger berättat om när han kom loss som målare, påhejad av läraren Sven Erixson. Våren 1944 målade han en serie studier av en skådespelerska. Detta är en av dem. Verket skänktes till Thomas Millroth i samband med att "Rum
utan filial?" utkom 1977.

Formgivare

Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.

Läs mer