"Kontraster I"
Signerad med monogram. Utförd 1954. Tempera på pannå 66 x 93 cm.
Astra äger en pendang (på duk).
Inköpt direkt av konstnären via Galerie Bel' Art, Stockholm.
Riksutställningar för bildande konst, "Tre målare", utställning 137.
Galerie Bel'Art, Stockholm 2004, avbildad som nr 11 i utställningskatalogen.
Thomas Millroth, SAK, publikation 98, "Lennart Rodhe", jämför "Kontraster II", avbildad sid 129 (även utställd Moderna Museet 16 april-5 juni 1988 och Göteborgs Konstmuseum 15 juni-4 september 1988, kat nr 42).
I januari 1954 ankom Lennart Rodhe till Capri. Vädret var så uselt, att han bara kunde gå ut och teckna i kvällens månsken, när regnet stillat.
Föremålens linjer låg i skugga. Han tecknade de mörka partierna och lät de vita bilda volym. Han gjorde alltså tvärtom. Så kom hans blocktema till. Det var en lättnad, eftersom han under dryga sex års variationer på triangeltemat tyckte sig ha uttömt det. Han längtade också efter en mindre föremålslös grund till sin bildvärld. Blocktemat från Capri var visserligen abstrakt, men i botten låg teckningar av och tankar på arkitektur, hus, tak.
Varje blockbit i målningen har flera roller. De bildar sidor, tak, gavlar beroende på hur man väljer att betrakta dem. Så pulserar blockmålningarna som outtröttliga bildmaskiner. De var kulmen på tio intensiva, uppfinningsrika år, som börjat då han 1944 målade Skådespelerskan och upptäckt inte bara kontraster men också skuggor, mellanrum och effekten av de former som skymdes, men ändå verkade. Dessa insikter fördjupade han sig i och undersökte de följande åren. En bra form syns också då den är dold, brukade han ju säga. Hos Rodhe handlar det hela tiden om att bilderna skall kunna skapa nya konstellationer. Vi skall aldrig känna oss säkra.
Thomas Millroth
Författare, konsthistoriker, kritiker
Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.
Läs mer