Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Systembolagets Dryckesauktion – december D064
Auktion:
Helsinki Winter Sale F504
Auktion:
Selected Gifts E1128
Auktion:
John Bauer F567
Auktion:
Restaurang Frantzén – Glas E1133
Auktion:
Sculptures Selected F572
Auktion:
Fashion Winter Edition E1050
Auktion:
Swedish Modern Lighting – Winter Edition E1095
Auktion:
Post-War Design F538
Auktion:
129
78455

Siri Derkert

(Sverige, 1888-1973)
Utropspris
10 000 - 12 000 SEK
889 - 1 070 EUR
917 - 1 100 USD
Klubbat pris
8 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Siri Derkert
(Sverige, 1888-1973)

Porträtt av Elise Ottesen-Jensen

Signerad S. Derkert och daterad 1947 a tergo. Olja på kartong 69 x 40 cm.

Tilläggslista

Porträttet föreställer Elise Ottensen-Jensen.

Formgivare

Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon är känd som bildkonstnär, grafiker och skulptör. Hon utbildade sig vid Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och vid den kvinnliga medborgarskolan, som drevs av Fogelstadsgruppen. Hennes studier utomlands innefattade både Frankrike, Spanien och Italien. Hon arbetade i alla material, var expressionist, likväl som kubist och fauvist i sin stil. Kom till Paris 1913, där hon kom i kontakt med det kubistiska bildspråket. Under 1915-16 målade hon porträtt och stilleben i fasettkubistisk stil. Färgerna är svala och eleganta, ljusare och mörkare nyanser utgör fasetterna i dessa bilder som starkt skiljer sig från hennes senare måleri. Härefter lät hon måleriet vila i närmare tio år. Först i mitten av 20-talet började hon måla på nytt i en realistisk stil. Modeller blev hennes tre barn, som hon avbildade både i stilla porträtt och livliga reportage. 1933 ändras Siris tillvaro och konsten vändes inåt och fylldes av ängslan och otrygghet. De realistiska formerna löstes upp, bara några få streck gav en aning om motivet. Det formförintade extatiska måleriet avlöstes i slutet av decenniet av ett nytt intresse för formproblem, som under krigsåren uttrycktes i skulptur. 1944 fick hon sitt genombrott sedan hon mött en ny värld på Fogelstad, medborgarskolan för kvinnor. Hon greps återigen av experimentlusta, som ledde till återgång till kubismen och nya uttrycksformer som collage och en primitiv och förenklad teckenkonst, som ristades i metall eller blästrades i betong. Östermalmstorgs tunnelbanestation.År 1960 blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Museet i Stockholm.

Läs mer