"Fuga"
Signerad O.B. och daterad-48. Collage av litografier samt gouache 69 x 104 cm.
Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1990.
Ingemar Dahlberg Collection.
Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1949.
Galerie Blanche, Stockholm, "Konkret", 1990.
Moderna museet, Stockholm, CONCRETE MATTERS, 24.2 2018 – 13.5 2018.
Thomas Millroth, "Olle Bonnier", Sveriges Allmänna Konstförening, 1995, probably ill fullpage in colour, pp 46-47 (image upside down and cropped).
"Fuga" är ett tidigt verk i Olle Bonniérs produktion. Utfört 1948 tillkom verket i nära anslutning till den banbrytande utställningen "Ung konst" på Galleri Färg och Form i Stockholm. Utställningen, i april 1947, var en samlingsutställning som kom att bli den enskilt viktigaste faktorn för den konkreta konstens genombrott i Sverige. Ställd inför "Fuga" är det lätt att förstå den genomslagskraft som fanns i verken som visades av de konstnärer som kom att kallas "1947 års män". Ulf Linde beskriver verket på följande sätt i (Ord & Bild, 1957): " 'Komposition över tre cirklar' ('Dynamisk konstruktion inom 3 lika stora cirklar') utförde Olle Bonniér som litografi i svart och vitt plus två gråvalörer. 'Fuga' är helt enkelt fyra sådana litografier sammanklistrade så att litografierna i den nya bildens övre högra och nedre vänstra delar kommit upp och ned. Titeln'Fuga' har han satt som en påminnelse om ett gammalt musikaliskt bruk att i en flerstämmig sats helt enkelt låta en stämma vara melodistämman sjungen med noterna upp och ned - det är alltså ingen association till orgelpipor som åsyftas i titeln. För rikedomens skull har Bonniér i 'Fuga' infört några sparsamma accenter av färg - man finner några gula, orangefärgade, gröna och blå rektanglar i de lodräta banden. För att inte bilden skall bli för uppenbart symmetrisk har han också bundit samman de övre och nedre partierna med hjälp av förenklande och överbryggande retuscher. Det är inte svårt att förstå hur Olle Bonniér avsåg att 'Fuga' skulle fungera: varje band skulle kunna ses både som ridåfragment och springa, de möjliga utblickarna skulle vara oräkneliga samtidigt som närvaron av geometrin skulle ge bilden en mystisk, exakt och sann enhet".