Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Barbie and friends E1136
Huutokauppa:
Chinese Works of Art F512
Huutokauppa:
Curated Timepieces – December F530
Huutokauppa:
A Designer's World E1138
Huutokauppa:
International Modernists F601
Huutokauppa:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Huutokauppa:
Helsinki Design Sale F612
Huutokauppa:
Helsinki Spring Sale F613
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
500
1351576

Sigrid Hjertén

(Ruotsi, 1885-1948)
Lähtöhinta
1 000 000 - 1 200 000 SEK
89 400 - 107 000 EUR
90 700 - 109 000 USD
Vasarahinta
1 600 000 SEK
Tietoa ostamisesta
Lisätietoja ja kuntoraportit
Lena Rydén
Tukholma
Lena Rydén
Johtava taideasiantuntija, moderni- ja 1800-luvun taide
+46 (0)707 78 35 71
Sigrid Hjertén
(Ruotsi, 1885-1948)

"Den skära flickan"

Executed 1916. Canvas 116 x 89.5 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Bukowski Auktioner, Stockholm, Höstens Moderna auktion 1996, cat. no. 122.

Näyttelyt

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Aprilutställningen 1921, exhibition catalogue no. 30, cat. no. 170.
Konstakademien, Stockholm, 1936.

Muut tiedot

Auktionens målning ”Den skära flickan”, 1916 har varit utställd på två för Sigrid Hjertén betydelsefulla utställningar.

År 1910 bildades Föreningen Svenska Konstnärinnor (FSK) i Stockholm av ett 40-tal kvinnliga konstnärer. År 1921 höll föreningen sin uppmärksammade Aprilutställning på Liljevalchs konsthall. Sjutton konstnärer deltog varav bland andra Maj Bring, Siri Derkert, Ruth Milles, Ellen Trotzig och Sigrid Hjertén.
Utställningen kritiserades av vissa kritiker mycket hårt. Bland annat Albert Engström skrev i Strix: ”Jag besökte häromdagen fruntimmernas utställning hos Liljewalch och något så förskräckligt har jag aldrig sett”, skrev han. Utställningen var en ”en skam för hela kvinnokönet”. Eftersom kvinnorna saknade självkritik borde de förbjudas att ”blamera sig själva och landet” såsom nu skedde.

Trots den hårda kritiken så var utställningen 1921 viktig för att befästa konstscenen för de kvinnliga konstnärerna som detta år även fick allmän rösträtt.

Femton år senare, 1936, var situationen helt annorlunda för Sigrid Hjertén. Efter att under 1920-talet ha varit bosatt i Paris drabbades hon av ett sammanbrott i samband med flytten hem till Stockholm i början av 1930-talet och hamnade på Beckomberga. Under lång tid rörde hon inte penslarna men återvände så småningom till måleriet igen. 1936 så hade hon en stor separatutställning på Konstakademien som blev Hjerténs stora publika genombrott.