Olle Emanuelsson Collection H063

Till katalogen Tilläggslista

Utökad blädderbar katalog

Bukowskis presenterar Olle Emanuelsson Collection, en samling som tagit form under många år med ett innehåll som sträcker sig från tidigt 1900–tal fram till idag. Huvuddelen består av svensk och internationell konst med namn som Olle Bærtling, Jean Tinguely, Henri Laurens och många fler. Samlingen innehåller även design, konsthantverk och glas.

När är det visning och auktion?

Visning 1 oktober – 5 oktober, Berzelii Park 1, Stockholm

Öppet fre–sön 11–16, mån–tis 11–17

Auktion live 6 oktober kl 15.00, Arsenalsgatan 2, Stockholm

Att lägga bud

Bjud med spade direkt i auktionssalen, bjud via telefon, lämna ett inropsuppdrag eller bjud live online. Du bestämmer själv vilket av dessa fyra alternativ som passar dig bäst.

Ny kund registrera dig, befintlig kund logga in.

Betalning och avhämtning

Konstnärerna Peter Frie och Britt Arnstedt berättar

Olle en man, pappa och vän med ett stort hjärta och med ögonen längtande efter alla vackra ting. Som sann smålänning försiktig med finanserna men inte då det kom till konsten dock då dricksen skulle fram. Nix drix var Olles motto.

Jag lärde först känna Olle i början av 90–talet vid någon av mina utställningar i Stockholm på galleriet jag ställde ut på. Läs mer

Olle en man, pappa och vän med ett stort hjärta och med ögonen längtande efter alla vackra ting. Som sann smålänning försiktig med finanserna men inte då det kom till konsten dock då dricksen skulle fram. Nix drix var Olles motto.

Jag lärde först känna Olle i början av 90–talet vid någon av mina utställningar i Stockholm på galleriet jag ställde ut på. Olle visade sig vara en mycket trevlig man med ett glatt humör som var lätt att omedelbart tycka om. Också en man med ett stort och ärligt konstintresse som inte bara var av egoistisk art nej han försökte verkligen entusiasmera sina vänner och sina nära till att upptäcka och se det han själv upplevde inför konsten (han lyckades t.o.m. lura några att bli intresserade av att införskaffa några verk av mig).

Med andra ord en gallerists och konstnärs drömprins. Olle samlade redan sedan unga år konst av några av sina generationskamrater såsom något verk av Curt Asker eller något skulptur av Lars Englund för att inta tala om en magnifik Baertlingmålning. Men Olle kunde även vara barnsligt nyfiken och förtjust i det som senare kom att visas på gallerierna av de lite yngre och som han också fortsatte att utöka sin samling med tex några målningar av den norske enfant terrible Bjarne Melgaard eller något verk av Dan Wolgers.

De flesta utställningsöppningar besöktes under åren om det fanns en möjlighet men även auktionshusens visningar genomsöktes i jakten på något intressant att lägga till sin samling som hela tiden var i växande. Olle var en riktig estet som älskade att omge sig med vackra och betydelsefulla saker. På besök i något av alla sina hem han med tiden skaffade sig runt om i världen, de i Stockholm, på Mallorca eller ett t.o.m. så långt bort som i Thailand, fick man alltid tillfälle att se konst och ting som var personligt valda med hjärtat och som han därför var mycket stolt över att få visa upp. Olles lägenhet på söder i Stockholm var belamrad med konstverk, oftast i det lite måttfullare formatet, så han därmed kunde omge sig med dem till vardags vilket han njöt av. Det fanns inte en vägg eller en plats i våningen som inte skulle få sitt speciella verk.

Senaste tiden
Efterhand utvecklades vänskapen och på senare tid tillbringade vi mycket tid tillsammans bl.a. i Asien där vi, Britt, Olle och jag, kom att tidvis vara som en liten familj mycket långt från Sverige. Olle brukade alltid ringa på morgonen – höll kontakten – ville träffas och ha en planering för dagen. Han tyckte inte om att vara ensam. Program var det bästa. När det passade så åt vi ofta middag tillsammans om kvällen och såg sen ibland någon film hemma hos oss. Olle var en trevlig gäst med sitt breda leende, bullrande skratt och alltid med glimten i ögat höll han oss alla på gott humör. Vi gjorde många och långa strandpromenader. Ibland åt vi lunch på någon beachclub, men lika gärna satt vi på den lilla fiskrestaurangen i byn eller på stranden.

Olle älskade solen! Älskade. Han kunde ligga och bara sola i timmar och kanske läsa en bok , men allrahelst ville han vara i sällskap med någon för snacka gillade han, om gamla minnen från tiden när Småland var basen och övriga Sverige var arbetsplatsen. Om vackra och fina tyger visste han mycket, han var en mästare på tyger och han klädde sig alltid snyggt. Olle skapade som sagt ett personligt hem var han än befann sig i världen och så var det också i lägenheten i Thailand. Där var vackra möbler i ljusa färger och intressanta foton och oljemålningar på väggarna. Ibland bjöd han på middag och då satt vi runt långbordet och oftast bjöds det då på specialaren ugnstekt lax. Olle åt nästan bara fisk de sista åren. Han följde alltid med nyheterna om vad som hände i världen. Världsläget, sport och ekonomi var viktigt för honom att vara uppdaterad på. Varje dag ringde barnen från Sverige för att kolla att allt var bra. Han var så glad för det. Familjen betydde mycket för honom.

Olle gav aldrig upp. Reste trots sviktande hälsa på äldre dagar, kämpande, men alltid med ett leende in i det sista.

Olle till minne – Vännen Claes Moser

Kanske var det konsten som sammanförde oss i Pollenca på Mallorca under 1980-talet. Men där rotades en annan viktigare vänskap än den materiella i solvärmen under palmbladen. Den konverterade dusseldorfmästaren Roland Gesang, konsthandlare med endast tre konstnärsnamn i bagaget, Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors visade sig plötsligt vara en nydanande sångsvan för modernare tidstecken i efterklang av New Yorks obskyra konstvärld. Basquiat, Dubuffet, Warhol, Niki de Saint Phalle, Tinguely, Mitchell och andra pockade på. Själv stod jag som en saltstod i skuggan av det Nordiska ljuset som gjorde sin entré samtidigt på begagnatscenen. Läs mer

Kanske var det konsten som sammanförde oss i Pollenca på Mallorca under 1980-talet. Men där rotades en annan viktigare vänskap än den materiella i solvärmen under palmbladen. Den konverterade dusseldorfmästaren Roland Gesang, konsthandlare med endast tre konstnärsnamn i bagaget, Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors visade sig plötsligt vara en nydanande sångsvan för modernare tidstecken i efterklang av New Yorks obskyra konstvärld. Basquiat, Dubuffet, Warhol, Niki de Saint Phalle, Tinguely, Mitchell och andra pockade på. Själv stod jag som en saltstod i skuggan av det Nordiska ljuset som gjorde sin entré samtidigt på begagnatscenen. Olle absorberades av vindkasten som fransade jeanstygerna som betalade hans räkningar. Ordstävet bliv vid din läst fann inget gehör hos entusiasten från Småland som frekvent började samla skärvor från andra världar och husgudar med aparta signaturer. De första klassiska utkasten till konstinköp förvisades med ens till garderoberna. Kvällarna vid Bar Español eller Club Pollenca 
band de närvarande samman kring allt möjligt även utanför konstens områden. Köksspisens renässans och dess smakupplevelser levererade av Olle slukade många konstteorier av allt för skilda arter. En lovande örtagårdsmästare levererade.

Även hans lilla encylindriga Citroën rullade obestämbart igång efter våra dagliga handpåläggningar i backarna. Olle envisades med obändig vilja att undvika hyrbilarna fast han redan investerat allt för stora summor i den lokala verkstadsindustrin. Min egen bas i civilekonomernas värld stod lågt i kurs. Egen härd var guld värd spred Värnamo Nyheters löpsedel. Palma lockade alltmer och Pollenca låg snart i bra ha-gruppens division II. Konstsamlandet kompletterades med ett aldrig sinande boplatssamlande vars väggytor tycktes sakna våra andras begränsningslinjer. Egensinnighet och viljestyrka kan ibland räcka längre än akademisk vältalighet.