Kan inte nå servern

Helene Schjerfbeck

(Finland, 1862-1946)
Helene Schjerfbeck
(Finland, 1862-1946)

Helene Schjerfbeck, Flicka i sandgrop.

Sign. HS. Utförd 1942. Olja och kol på duk 47x35,7 cm.

Åldersrelaterat slitage.

Proveniens

Gösta Stenmans Samling; nuvarande ägare.

Utställningar

"Helene Schjerfbeck Hyllningsutställning", Stenmans Konstsalong, Stockholm 1942, nr. 97.
"Helene Schjerfbeck", Stenmans Konstsalong, Stockholm 1944, nr.85.
"Helene Schjerfbeck", Canada och USA 1949-1952, nr.27.
"Helene Schjerfbeck", Stenmans Konstsalong, Stockholm 1954, nr.99.
"Helene Schjerfbeck", Stenmans Konstsalong, Stockholm 1958, nr.94.
"Helene Schjerfbeck", Lapinlahden taidekeskus, Lappviken 1983, nro 20.
"Helene Schjerfbeck", Ekenäs museum 1984, nr.54.
"Privaatti 88", Helsingfors Konsthall, Helsingfors 1988, nr.89.
"Helene Schjerfbeck", Konstmuseet Ateneum, 2.2.-5.4. 1992, nr. 451.
"Helene Schjerfbeck", The Phillips Collection, Washington D.C., 1992,
The National Academy of Design, New York 1992—1993, nr.451.
"Helene Schjerfbeck-Förändringarnas år", Hyvinge konstmuseum, 10.11.2001-10.3.2002.
"Helene Schjerfbeck", Malmö konstmuseum, 12.2.-17.4.2006.
"Helene Schjerfbeck", Konstmuseet Ateneum, 1.6.-14.10.2012, nr.653.
"Andligheten i Konsten-Helene Schjerfbeck", Villa Gyllenberg, Helsingfors 2012.
"Natt och Dag", Halosenniemi Museum, 23.9.-30.11. 2014
"Sommarens Magi", Halosenniemi Museum, 3.5.-4.9.2016.

Litteratur

H.Ahtela, "Helena Schjerfbeck", Helsingfors, 1953, nr 886.
"Helene Schjerfbeck", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Ateneum, 1992, nr 451, avbildad på s.275.
"Helene Schjerfbeck-150 år", red. Leena Ahtola-Moorhouse, Konstmuseet Ateneum, 2012, nr.653, avbildad (helsida) på s.323

Övrig information

Smeden Juho Kustaa Sahrmans (från 1913 Mäkinen) och hans fru Olgas fyra barn fungerade som inspiration för Helene Schjerfbeck till ett flertal målningar. Familjens barn Elma, Einari, Martta och Katri tjänstgjorde även som små hjälpredor och hämtade bland annat matportioner till Helene och hennes mor från stationsrestaurangen i Hyvinge. I en intervju med författaren Lea Bergström berättade Martta att hon i början av 1910-talet stod modell för den första versionen av ”Flicka i sandgrop”. Den nu till salu varande målningen är den enda senare tolkningen av de två verk med detta motiv som målades trettio år tidigare och den utfördes på Luontola Sanatoriet i Nummela mitt under fortsättningskriget.

De två verken från det tidiga 1910-talet av flickan i sandgropen är färgmässigt kraftfulla, i synnerhet oljemålningen (hörde redan tidigt till Keirkners samling och fr.om. 1945 till Konstmuseet Ateneums samlingar), där den cinnoberröda klänningen och det duniga ljusgula håret formligen lyser i betraktarens ögon. Formen, färgerna och linjerna är avskalat moderna, solskimret rytmiserar effektfullt klänningen, medan halsen och huvudet sveps in i en mjuk strålglans. Flickans sura sinnesstämning är utmärkt återgivet med ett modernt och förenklat stilgrepp. Den ljuskraftiga färgskalan återspeglar i sin tur de regnbågsfärger som efterfrågades i finländsk konst vid denna tid, och som var på väg att ersätta de mörkare nyanserna. Helene Schjerfbeck följde dock med den finska konstvärlden främst genom att läsa tidningar och brev samt diskutera med vänner, eftersom hon förblev fast stationerad i Hyvinge och hade ännu inte ens träffat sin framtida konsthandlare Gösta Stenman eller konstnärsvän Einar Reuter.

Versionen från 1942 är mer dämpad, men den har något gemensamt med de båda tidigare verken, inklusive gouachemålningen (som tidigt hörde till konstnären Eric O.W. Ehrströms samling och nu är i Gösta Serlachius Stiftelses ägo), även om det allmänna intrycket präglas av målningens specifika, egna aura och mörkare färgskala. I de tidigare målningarna är flickans kroppsställning så kraftigt hukande att hennes vrister knappt syns, endast hennes tossor fungerar som stöd för henne; i denna senare version är hon barfota och inte lika mycket i huk. Sinnesstämningen är fokuserad och balanserad. Kvisten i flickans hand är rakare och i ett mer resolut grepp och verkar ha tecknat sina egna mönster i den uttrycksfullt återgivna sanden. Den för konstnären kännspaka gröna nyansen har ställvis kompletterat den blekgula färgen för att ge ökad känslighet till färgskalan. Likt gouache-versionen ger kolstrecken kontur och avgränsar formerna. Denna tolkning av ”Flicka i Sandgrop” är modernt avskalad, till sin stämning lugnare och fridfullare än de första versionerna hon målade i 50-års åldern. Motivet är placerat ute i det fria, vilket var ovanligt för Schjerfbeck och denna gång hänger sig Schjerfbeck till fullo att skildra konstrasten mellan ljus och skugga. Flickans ansikte är i stark skugga i förhållande till hennes ljusa hår. Målningens balanserade och samtidigt mångfacetterade stämning är än en gång ett bevis på Helene Schjerfbecks virtuositet och gör den till något helt annat än en traditionell barnbild.

På Helene Schjerfbecks 80-års Hyllningsutställning på Gösta Stenmans konstsalong i Stockholm fungerade ”Flicka i Sandgrop” från 1942 som ett praktexempel på konstnärens evigt ungdomliga skaparkraft.

Leena Ahtola-Moorhouse

Konstnär

Helena Schjerfbeck tillhör en av Finlands mest kända konstnärer. Hon växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård och följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet. Redan under tonåren vann Helene Schjerfbeck en stor uppskattning för sitt traditionella historiemåleri och fick stipendier för studier i Paris och resor till Italien och Ryssland. Återkommen till hemstaden Helsingfors var hon en tid lärare vid Konstföreningens ritskola men trivdes inte i den finska huvudstadens konstnärskretsar med deras nationalromantiska måleri utan drog sig tillbaka till Hyvinge och Ekenäs i södra Finland, där hon utvecklade sin särpräglade modernistiska stil, inspirerad av studier i konstböcker över de stora franska konstnärerna. Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn och flera stilleben. Genom konsthandlaren Gösta Stenman i Stockholm blev hon känd och fick möjlighet att ställa ut. Idag finns hon representerad på Ateneum och Gyllenbergs Konstmuseum i Helsingfors samt i många finländska och svenska privatsamlingar.

Läs mer
Auktionen avslutades
Klubbat pris
460 200
E
U
R
5 204 862
S
E
K
471 028
USD
Utropspris
580 000 - 650 000 EUR
Auktionen är avslutad.
Acceptpriset är uppnått
Budhistorik (24 bud)
4
A
29 nov 2023 17:46
460 200 EUR
6
29 nov 2023 17:46
460 000 EUR
4
A
29 nov 2023 17:44
457 200 EUR
6
29 nov 2023 17:44
457 000 EUR
4
A
29 nov 2023 17:42
456 200 EUR
6
29 nov 2023 17:42
456 000 EUR
4
A
29 nov 2023 17:36
455 800 EUR
2
29 nov 2023 17:36
455 600 EUR
4
A
29 nov 2023 17:08
455 200 EUR
2
29 nov 2023 17:08
455 000 EUR
4
29 nov 2023 15:52
450 200 EUR
5
A
29 nov 2023 15:52
450 000 EUR
5
29 nov 2023 15:40
435 000 EUR
6
29 nov 2023 14:44
404 000 EUR
4
29 nov 2023 12:54
400 000 EUR
5
28 nov 2023 19:45
375 000 EUR
2
24 nov 2023 13:54
350 200 EUR
4
23 nov 2023 19:38
350 000 EUR
2
19 nov 2023 16:38
325 000 EUR
3
18 nov 2023 19:58
310 000 EUR
2
17 nov 2023 12:48
300 000 EUR
1
17 nov 2023 12:43
100 000 EUR
2
17 nov 2023 12:42
60 000 EUR
1
17 nov 2023 12:41
50 000 EUR
Alla tider är i CET
Köpinformation
Kontakt
Johan Wulff
Helsingfors
Johan Wulff
Chefsspecialist Konst
+358 (0)50 410 1377

Kundservice
Har du frågor gällande transport, betalning eller övriga frågor vänligen kontakta vår Kundservice.

Sverige
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+46 8-614 08 00

Finland
Telefontid: måndag – fredag 9–13
+358-9-668 91 10

Kundservice