Mahogny samt mahognyfaner. Tvådelat. Beslag av förylld mässing. Rak form med rundade hörn och cabrioletsvängda ben. Överdel med välvt profilerat krön med skuren dekor av rocailler och akantusformation, dubbla skåpdörrar med bakomvarande inredning av hyllplan, lådor och fack. Underdel med tre blindlådfronter med fällbar klaff och bakomvarande utdragbar skrivinredning, denna försedd med fack, låd- och lönnfacksinredning, därunder tre lådor. Sidostycken med bärhandtag av mässing. Bakstycken försedda med lönnfacksinredning med mekaniska låsanordningar. Längd 136,5, bredd 60, höjd 247 cm. Nycklar medföljer.
Lars Ljungström: Mahogny i sträng stil, Stockholm 2022, sid 54-61, fotnot 71 och 72.
Möbler från rokokotid utförda helt i mahogny är sällsynta, främst är några bord kända, i detta sammanhang ter sig auktionens skrivskåp som unikt. En fråga som genast infinner sig är vilken snickarmästare som haft kapacitet och möjlighet att tillverka en sådan möbel. Lars Ljungström har i ”Mahogny i sträng stil” resonerat kring införandet av mahognyn i den svenska möbelkonsten. Han lyfter där fram rokokons store mästare Nils Dahlin som den ”felande länken” och pekar på ett par byråar, sålda 2001 och 2021 på Uppsala auktionskammare, vilka med säkerhet kan kopplas till Dahlin. Bland annat är det förekomsten av, det i England så vanligt förekommande, ”cockbeading”, en smal vulst av trä kring lådor och sarger. Slående för auktionens skrivskåp är dess monumentalitet, slutenhet och visuella tyngd, något som är utmärkande för Nils Dahlin. Skrivskåpet har därtill cockbeading mellan lådorna.
Vid auktionen 2001 såldes också en mindre byrå i rokoko av mahogny med cockbeading runt lådorna (i dag på Skansen i Tottiska malmgården). Värt att notera är att dess sidohandtag och nedre profilering överensstämmer med auktionens möbel. Intressant här är att de två byråarna hade belagd proveniens Tottie. På Höstauktionen 1981, A417, nr 509, sålde Bukowskis ett valnötsfanerat skrivskåp med ett kraftfullt skulpterat snäckornament identiskt med det på auktionens skrivskåp och lika avslutande dörrprofil. Även det skåpet hade belagd proveniens, upptagen i Thomas Totties änka, Sara Lovisas, bouppteckning 1808. Däri upptas också: ”1 st Stor Mahogene Bureau med Skåp, lådor och pulpet samt beslager”. Auktionens skrivskåp har ingen känd Tottie-anknytning men beskrivningen är onekligen träffande. Att familjen Tottie handlat från Nils Dahlin framgår bl a av att i Dahlins bouppteckning fanns en fordran på Anders Tottie. Det sammanlagda faktaläget gör en tillskrivning till Nils Dahlin relevant. Slutligen är det intressant att jämföra med Anders Westerströms mästerstycke från 1775. Han hade lärt hos Dahlin och skåpet uppvisar en snarlik nedre profilering och har ett skulpterat krön, något som sällan förekommer på mästerstycken.