Olof Jernberg

Olof Jernberg var son till den svenska konstnären August Jernberg (1826-1896) verksam i Düsseldorf. Jernberg föddes och levde större delen av sitt liv i Düsseldorf och räknas därför även som tysk konstnär. Han studerade vid konstakademin i Düsseldorf 1872-1879 och tog därvid djupa intryck av landskapsmålaren Eugène G. Dücker, som till specialitet hade kustlandskap från Nordsjön och Östersjön. Jernberg vistades 1880-82 i Paris där han influerades av de franska målarna av Barbizonskolan, särskilt Jean Francois Millet (1814-1875) och Thédore Rousseau (1812-1867). Efter han lämnat Paris återvände han till Düsseldorf. På Konstföreningens utställning i Stockholm 1876 observerades Jernbergs strand- och kustmålningar av August Strindberg som i en recension av utställningen i Dagens Nyheter den 15 december skrev (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. 3, 1957, s. 275):

”De är hållna i en mycket ljus grön färg, som Jernberg synes älska, men som icke är utan sina vådor, ty den lägger sig stundom väl töcknigt över alla föremålen och berövar dem en egen lokalfärg.”

Uppenbarligen tog Jernberg åt sig av kritiken, ty i hans senare utförda målningar har han övergivit denna färgsammansättning.

Sixten Rönnow skrev följande om Olof Jernberg som landskapsmålare (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. 3, 1957, s. 276):

”Utan tvivel tillhör Jernberg de stora landskapsmålarna vid 1800-talets slut och 1900-talets ingång inom stämningsmåleriet. Från Constable och Fontainebleauskolan hade han lärt återgivandet av luft och ljus över vatten och land; han skildrade naturstämningarna under alla årstider och var betydande inte minst som en av de sista stora månskensmålarna.”